Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Svenska Krigsförfattningens historiska utveckling från äldre tider till indelningsverkets afslutande år 1733, af Th. Wikander. Af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
hjeltar och troféer, och man har af forskaren begärt
mera kunskap om det inre lifvet än om det yttre; man
har sagt sig hellre vilja se tecknad den starka arm,
som slog, än höra det stora talet om dess mäktiga
underverk. För dem, som så underskatta det Svenska
krigets saga, torde det arbete, vi här anmäla, ej
vara så särdeles kärkommet; det är ju åter kriget
och striderna, som fått sina minnesblad, och mången
tycker kanhända, att det arbete, som dera användts,
kunde bättre hafva gagnat i en annan riktning. Dem som
så tänka kunna vi dock lugna dermed, att detta arbete
snarare behandlar den inre historien är den yttre,
det är ett bidrag till nationens physiologi mera än
till dess physiognomik, det är nära nog vigtigare för
kännedomen af Svenska folkets fredliga, lugna lif,
än för historien om dess eröfringar och nederlag.
Krigsförfattningens skick har ju i alla tider inverkat
bestämmande på samhällslifvets karakter; Grekland
och Kom sågo sitt nationela lif försvinna i och med
förändringarna i krigsväsendet; Eeodalismen räknar
sina anor från en ny organisation af härbannet; till
det moderna Europas monarkier lades grundvalarna i
och med upprättandet af de stående härarne.
Så företer sig också ett omisskänneligt nära
samband mellan Sveriges krigsförfattning och
hela samhällsskickets utveckling. Här skapade
väl aldrig någon härorganisationens förändring
ett fullkomligt feodalt samhälle, ej heller fick
uppsättandet af en stående här en så afgörande
betydelse för samhälLs-lifvet som mångenstädes på
kontinenten; men vår historia visar dock, att vi
rönte inverkan af frälserusttjenstens införande, af
utskrifningsväsendets förändringar och framför allt
af det egendomliga indelningsverkets upprättande. En
noggrannare kännedom af dessa organisationer är
dock nödig för att förstå ett samhälles lif, som så
mycket mottagit sin pregel af stridernas arbete,
och den erfarenhet, vår skiftesrika krigshistoria
har att gifva oss, torde ej heller vara utan vigt
för de stora frågor, som i våra dagar väckas om vårt
.fosterlands försvarsväsende. Det är ur dessa båda
synpunkter som förf. synes hafva behandlat sitt ämne -
och vi tacka honom derför; hans arbete har der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
