Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Svenska Krigsförfattningens historiska utveckling från äldre tider till indelningsverkets afslutande år 1733, af Th. Wikander. Af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
den stående arméen. Men redan Erik d. 14:de
tog i och för sina krig sin tillflykt till
utskrifriirigsväsendet. Kronans fogdar ocli
mönsterherrar användes för att uttaga en för hvarje
gång bestämd procent af den stridbara allmogen. Det
var den personliga värnepligten, som sålunda togs i
anspråk för rekryterandet af den utom landet stridande
hären; landvärnet öfvergick till armée.
Redan Erik d. 14:de, och sedermera Johan och
Carl, röjde dock en viss sträfvan att genom
sättet för denna utskrifning återgå till den gamla
hamnelagsidéeri. De ville uttaga manskapet genom en
bestämd sammansättning af ett visst antal gårdar om
hvarje knekt. Allmogen åter höll på utskrifningen
en efter mannatal, d. v. s. så att en knekt uttogs
af ett visst antal, 7, 10, 12, 20 eller flere män,
hvilka då förenades till en rote. Hvartdera af
dessa utskrifningssätt hade naturligtvis sina fel
och sina förtjenster. Utskrifningen efter m an n a t
al gaf mera folk och bibehöll renare den personliga
värnepligten, - men gaf å andra sidan flera tillfällen
till underslef, godtyckligheter och utpressningar,
hvarjemte den beredde regeringen stor svårighet att
beräkna den utfallande krigsstyrkan. Utskrifningen
efter gårdatal bjöd deremot mindre svårigheter för
kontrollering och beräkning, men den mötte svårigheter
hos den förmögnare allmogen, emedan den nu tvingades
att genom l eg a anskaffa den knektpersonal, som man
vid utskrifningen efter mannatal gerna uttog af den
lösa och fattigare befolkningen.
Emellertid segrade från år 1649 principen af
utskrifning efter gårdatal. Ett visst antal gårdar
sammanlades nu med skyldighet att anskaffa knekt. Det
är onekligt, att denna princip måste sträfva att
göra utskrifningen, såsom vår förf. säger, till en på
jordegendomen lagd menniskoskatt, en rekrytleverans,
och att den såsom en nödvändig följd medförde knektens
anskaffande genom legning i stället för genom den
jordegande medborgarens personliga krio-stjenst.
Härtill medverkade ock den omständigheten,
att de långvariga krigen gjort striden till
ett yrke och soldaten till något helt annat än
en medborgare, som kämpar till fosterlandets
for-Svensk Liter. Tidskrift H. IV. 1866.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
