Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dramatisk Literatur. Af n-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
vara samlade hos honom, men man finner hos honom
icke med full klarhet framhållen denna ensidighet,
som löser den harmoniska ordningen i verklen, och som
just karakteriserar den tragiske personligheten till
skilnad från deri rent sublime. Julia-nus är i dikten
obestridligen tecknad mera såsom en rent sublim än som
en tragisk personlighet. Det mål denne Julianus vill,
nemligen att se
»de Tider, da igjen
Den gamle Tro skal stige renset frem
I al den TryHöglands, hvormed den engang
I svundne Secler verket har paa Folket»
är en omöjlighet att vinna, och den ädle Biskop
Aétius, Juhani’ gamle lärare och vän, säger derföre
med skäl:
Og troer du virkelig, ät du kan standse
Det store Verdenshjul, og tvinge Tidens
Muegtige Ström tilbage mot sit Udspring?
Nej, om du havde Kraft som en Herakles,
Og kunde måne til din Bistand frem
Et af Uhyrerne med hundred Hamder,
Om hvilke Hedningerne fordom fabled,
Saa var du dog for svag til sligt et Yerk.
Den gamle Heltetid er Irengs forsvunden,
Deri henter du ej öp igjen af Graven!
Men icke är hvar och en, som, i brytningen mellan
en gammal och ny tid, med en oändlig makt kämpar
för bevarandet af det förnuftiga, som i den gamla
ordningen egt verklighet, med nödvändighet en
tragisk personlighet. Dock ligger lika obestridligt
ett bestämdt tragiskt drag hos Juiianus sådan han är
tecknad i dikten. Detta drag beror derpå, att han icke
vill erkänna något egentligt godt i kristendomen,
denna »Snylte-plante» på judendomens träd. Här är
mer än en rent theore-tisk förvillelse; här är något
af den goda viljan som fattas. Detta framhäfves dock
icke med så slående klarhet som nödvändigt hade varit,
och först i sjelfva slutet gifves ett klart uttryck
åt den tragik, som genomgår Juhani lif. När han sårad
efter slaget mot Perserne har haft sin syn, säger han:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
