Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fri Kyrka i Fri Stat. Tankar af en Prest, Läkare och en Jurist. Af D. K-ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Idee, har Intet, slet Intet ät g j öre me d For sy
ne t. Forsynet som Försyn har Intet, slet Intet ät
gjöre med V er d en s styrelse n«. Mellan båda består,
objektivt och allmänt taget, »kun et Udelukkelsens
Forhold«. Huru man rätteligen bör förstå denna
Hr. W:s »individuela förklaring^ är svårt att
afgöra, synnerligen som man aldrig får någon klar
uppgift på hvad Hr W. menar med »denna verldens, som
regeras af verldsstyrelscn, och deri andra verldcn,
som regeras af försynen, och ej heller får veta,
på hvad sätt dessa båda verldars makter ingå i och
bestämma menriiskans väsende. Att skilja mellan de
väsenden, som äro principer för verldshistorien och
religionen, nemligen menskligheten, hvilken vi i
parerithes sagdt fatta såsom ett personligt väsende,
och guddomligheten, är fullkomligt berättigadt och
nödvändigt; men inclividuel åtskil-nad är icke
detsamma som dualism eller total i n d i f-f er
e n ti sm. Att säga, att kulturen såsom kultur är
indiffe-rent för eller utan samband med religionen -
detta är enligt Hr W:s terminologi alldeles detsamma
som att säga, att verlds-styrelsen platt intet har
att göra med försynen - lär väl i alla tider blifva
ett paradoxt yttrande, som i första ögonblicket kan
slå an på en fantasimänniska, men som för den tänkande
betraktelsen måste upplösa sig i orimligheter. Har Hr
W. aldrig kommit att tänka på hvilken roll de olika
nationaliteternas positiva religionssystemer spelat
i deras allmänna kulturlif? Eller linnes det någon
historieskrifvare, som kan sannt teckna ett folks
utveckling i denna verlden utan att fästa afseende
vid hela folkets religiösa åskådning? - Gör man
fullt allvar af Hr W:s dualism, eller antager man,
att kultur och kristendom äro nödvändigt förbindande
makter för det praktiska lifvet, och fasthåller man
ändå, att de »platt intet" hafva gemensamt, i hvilket
fall de måste vara hvarandra upphäfvande motsatser,
så lär det blifva mer än betänkligt för det menskliga
Jaget. Detta kommer att spela samma roll som Buridans
åsna mellan hö-stackarne; det lockas att på samma
gång hata och älska, att tänka (utbilda sig i vetande)
och att icke tänka (mätta sig i trons »irmerlighet«),
och om det väljer det ena, så kan det vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
