Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fri Kyrka i Fri Stat. Tankar af en Prest, Läkare och en Jurist. Af D. K-ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
organ för hvad som icke är af denna verlden (neml. det
förnuftiga) - så är det temmeligen påtagligt, att Hr
W., oaktadt sina protester mot Prosten K.-H., insnärjt
sig i motsägelser, som konseqvent måste leda till de
af honom uttalade åsig-terna. Ty är, såsom Hr W. säger
(p. 38) kulturen (den kosmiska ideens realisation)
och nationalitetssträfvandet något, som blott tillhör
denna verlden, så måste ju »den troende« eller den,
som är en sann kristen, bryta eller ställa sig i strid
med na-tionalitetsideeris fordringar. Detta är den
nödvändiga konse-qvensen af Hr W:s förutsättning,
att religiositetens och kulturens principer »platt
intet« hafva att göra med hvarandra. Så förefaller
det åtminstone oss; hvilket vi redan från en annan
synpunkt varit i tillfälle att uttala. Hvad beträffar
den menskliga kulturen, som har sin princip i den
kosmiska ideen, så säger Hr W. å ena sidan mot Hr
Prosten K.-H., att den måste % specielt i sin form
af nationalitetssträfvande, fattas såsom en andlig
och »i väsendet« berättigad makt (och icke såsom en
blott yttre naturmakt), men Hr W. fasthåller likväl,
att den blott är »af denna verlden« i motsats mot
kristendomen. Här är ovilkorligen äfven en motsägelse,
m. e. o. något, som den praktiska filisofien icke
kan erkänna. Eller också menar Hr W. med uttrycket
»denna verlden» något helt annat än alla andra
menniskor. Intet, som blott är af denna verlden,
kan i högsta mening vara praktisk (religiös,
sedlig eller rättslig) lag för menniskan, ty hvad
som blott är af denna verlden, det är allt, som kan
inbegripas under det sinnliga, hvilket icke är lag
utan organ för förnuftet, som är lagen. Derföre sade
äfven Kristus: mitt rike är icke af denna verlden,
hvarmed han ville hafva sagdt, att hans rike och makt
voro grundade i väsendet eller förnuftet och icke i
fenomenet eller det sinnliga. Nu känna vi icke mera
än två olika slag af verkligheter: den förnuftiga
och den sinnliga, och då är alternativet klart:
antingen har nationalitets-ideen sin rot och grund i
den förnuftiga verkligheten, antingen äro nationerna
verkligt sjelfständiga väsenden och andliga enheter,
som just derföre kunna förbinda individen till vissa
handlingar - och i sådant fall äro de i sin sanning
icke af denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
