Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den skandinaviska konstexpositionen i Stockholm 1866. Af L. Dietrichson. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
det intressanta innehållet eller konstnärinnans
pensel, som framlockade dem. För ett sådant syfte
behöfva vi recensenter sådana som Herr Dietrichson.
Att kriticera en kritik vore ett företag, som
ej kunde falla oss in; vi vilja blott om en och
annan punkt yttra vår mening. Då finna vi först och
främst, att förf. i de allmänna öfversig-terna och
den historiska grundläggningen är riktigt inne på
sitt fält, och anse, att han på ett förträffligt
sätt visat sammanhanget mellan den nordiska konsten
och den stora utvecklingen i Europas kulturländer,
hvarvid särskildt Danmark blifvit lyckligt lottadt i
framställningen, förmodligen emedan det har en klar
och bestämd utveckling, då åter Sverige, möjligen
genom brist på historiska notiser, blifvit mera
snöpligt affärdadt. Om det allmänna sålunda är godt,
gäller detta äfven i det närmaste om de speciella
omdömena i de konkreta fallen; dock ville vi här,
hvad det hela beträffar, anmärka en omständighet,
som troligen är en följd af uppsatsens ursprungliga
egenskap af tidningsrevy, nemligen den flyktighet,
hvarmed äfven de betydligare företeelserna blifvit
behandlade. Särskildt böra vi nämna, att vi sakna en
djupare undersökning och en något om-sorgsfullare
behandling af tvenne svenska konstnärer, hvilka
dock i afseende på en sida af konstnärsverksamheten,
nemligen förmågan att återgifva själen och karakteten
i den yttre företeelsen samt att komponera både klart
och poetiskt, väl kunna mäta sig med och stå lika
högt som t. ex. färgvirtuosen Höc-kert å sin sida,
- vi mena D’Uncker och Amalia Lindegren, hvarjemte
vi om den senares fantasi finna anmärkt en brist,
hvilken vi, uppriktigt sagdt, icke rätt förstå. Likaså
sakna vi vid bedömmandet af vår i öfrigt förträfflige
folklifsmålare Wallander någon vink om det missgrepp,
som han i strid mot sin konstnärsindividualitet
gjort i att söka återgifva ett sådant ämne som den
ofvannämnda »Auktionen», hvars ända till det tragiska
gränsande humor Wallanders lätta och lekande komiska
förmåga icke alls är lämpad att framställa, och vi
kunna verkligen icke se de »vackra löften», som denna
i perspektiv, komposition, teckning och äfven färg
ej just lyckade bild gömmer. Vidare kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
