Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Urkunder: Handlingar rörande Sveriges Historia, med understöd af statsmedel i tryck utgifna af Kongl. Riksarkivet; Första Serien: Gustaf d. I:s Registratur. D. I-III. Andra Serien: I, Lagförslag i Carl d. IX:s tid. - Svenska Riksarkivets Pergamentsbref, förtecknade med angifvande af innehållet. - I. 1351 - 1382. - Historiska Handlingar, till trycket befordrade af Kongl. Samfundet för utgifvande af Handskrifter rörande Skandinaviens historia. D. V. - Handlingar ur von Brinkmanska Arkivet på Trolle Ljungby, utgifne af G. Andersson. D. II. Af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
att Sveriges häfder skrefvos på Svenska språket, ej
nog att lärdomen steg ned från sin klassiska trefot
och lade sin kritiska eller okritiska bearbetning af
historien fram för den större allmänheten, man gick
till och med så långt som att hos denna allmänhet våga
förutsätta intresse för de obearbetade, i sin nakenhet
framlagda historiska urkunderna. Loenboms, Gjörwells
och Ekholm s talrika samlingar, som framdragit så
värderika urkundsskatter ur arkivernas gömmor, vittna
om en sådan hög tanke om publiken. Man ser desse män
sjelfve uttala sådana förhoppningar. Det var ej längre
lärdomsaristokratien allena, som man inbjöd att fröjda
sig åt forskningens framsteg, man tilltrodde hvarje
bildad Svensk den dertill erforderliga patriotismen
och historiska eller politiska vettgirigheten,
hvilken den tiden icke ofta fick tillfredsställas
af reflexioner eller underrättelser rörande dagens
frågor. Till och med i tidens veckoblad spelade
ofta smärre historiska urkunder och intressanta
notiser samma rol som i våra dagar «blandgodset»
och «feuilletonen». Också ser man t. ex. på flera
af de Gjörwellska och Loenbomska samlingarnas form,
hvilken slags verkan de ville göra. Genoin att ställa
bredvid hvarandra smärre pikanta och anekdotiska
handlingar från olika tidskiften och rörande de mest
skilda ämnen, ville de gifva en omvexlande och roande
läsning; de afstå från den strängare vetenskapliga
formen, de meddela ej med en fullständighet, som
möjligen kunde trötta den oinvigde, alla organiskt
sammanhängande akter; de trodde sig i stället,
desse ut-gifvare, göra sin vinst genom spridandet af
intresse för fäderneslandets häfder och tänkte också
genom en sådan method kunna i ekonomiskt hänseende
möjliggöra urkundernas utgifvande i en tid, då hvarken
Staten eller samfundena rätt kommit sig före med
dylika företag. Och att de ej särdeles miss-togo sig
i sin beräkning, synes framgå af sjelfva samlingarnes
talrikhet. Väl vet man, att i synnerhet Gjörwell ej
stort aktade uppoffringar för sin älskade vetenskap,
men knappast torde dock en enskild och dertill fattig
man kunnat bära kostnaden för utgifvande af nära
femtio volumer, om han ej vunnit något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
