Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colani, T., Religiösa föredrag. Öfversättning. I, II, III. - Robertsson, F. W., Predikningar. Öfversättning. - Parker, Theodore. Samlade Skrifter. Öfversättning af V. Pfeiff. Af Daniel Klockhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
konturer vi här svagt antydt, för att gifva åtminstone
en föreställning om situationen för dagen. Men huru
ser det ut hos oss sjelfva? Vi hafva en gång varit
goda katholiker, och anse oss äfven nu vara goda
protestanter. Vi hafva varit så orthodoxa som någon
annan under det 17:de århundradet, då till och med
mindre vetande folk inspärrades i fängelse (30 år),
derföre att en ny ande rörde dem; vi hafva äfven
varit pietister från omkring 1700 en lång tid -
vi påminna om de vackra namnen Grubb, Tollstadius
och A. Nohrborg-; och vi hafva ock slutligen varit
med om de rationalistiska rörelserna i slutet af
det förra och början af detta århundrade, vi hafva
lidit af dess förvillelser och hemtat oss, ehuru det
ännu finnes hos oss en och annan vän af en flack,
upplösande och negativ kritik; vi hafva inslagit på
det kristliga lifvets väg genom läseriet och de olika
andliga rörelser, som uppstått under den sista tiden
(Schar-tauanismen och den «evangeliska» missionen),
och vi hafva stridt om frikyrkor ätt och statskyrkor
ätt m. m. Hvad vår theologi beträffar, så har denna
åtskilliga företeelser att uppvisa, som beteckna,
att vi åtminstone följt med de ifriga sträfvandena
i Tyskland - till en viss grad. Om en sak synas alla
våra theo-loger vara ense, nemligen örn rationalismens
gift och om den «moderna» theologiens öfverdrift i sin
kritik af den orthodoxa dogmatiken, ty att frångå en
ståndpunkt, som theologien i omkring 1500 år intagit,
förefaller äfven de våra svårt, och ett tal derom
som en hädelse. Att så verkligen förhåller sig, torde
icke behöfva bevisas på detta ställe, ty så vidt vi
känna, hafva högst få verk utgått från våra theologer
ex professo, som an-tydt en bestämd brytning med
supranaturalismen och en öppen anslutning till deri
moderna theologiens allvarligt menade reformatoriska
sträfvanden. De röster, som höjt sig för att i sin
ringa mön befordra dessa sträfvanden hafva, i de
flesta fall, kommit från den stora hopen utom det
theologiska lägret. Våra theologiska fakulteter hafva
icke kommit längre på den reformatoriska banan än till
den station, som intages af förmedlings-theologieri,
och detta är väl dock mera undantagsvis, ty i de
flesta fall har man väl ansett sig böra stanna något
förr, nem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
