Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Union. B. Duncker: Om Revision af Foreningsakten mellem Sverige og Norge. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
lan Sverige och Norge, så måste man medgifva, att
Norge har rätt i denna sin fordran.
Men å andra sidan är det påståendet lik’a berättigadt,
att intetdera af de båda länderna får vidtaga sådana
anordningar i sin Grundlag, som kunna komma i strid
med Unionen. Sverige har förpligtelse mot Unionen och
Norge har förpligtelse mot Unionen och de böra icke
bryta dessa förpligtelser genom vare sig stiftande
eller upphäfvande af grundlagsbud. Denna sanning
har sitt uttryck i den statsrättsliga satsen, att
Eiksakten gäller öfver de båda Grundlagarna, så
att ingen ändring i dessa Grundlagar, stridande mot
Riksaktens paragrafer, kan företagas utan ändring
i Eiksacten; en sådan ändring åter skall af båda
rikena företagas och är ärendet sålunda i det fallet
tillförsäkrad t fullkomlig unionell behandling. Men
om det nu händer, att Eiksakten icke förutsett och
bestämt om alla de fall, der Unionens intressen
kunna beröras, och om någotdera riket vill ändra
sin Grundlag i ett dylikt fall, huru skall då ett
sådant unionellt, men icke i Eiksakten berördt ärende,
erhålla ens någon unionell behandling? Svaret gifves
af Eiksaktens g 5, som stadgar, att ären-der som
beröra båda rikena skola inför Konungen i unionellt
Statsråd föredragas. Vill nu ettdera riket anordna
om ett ärende, som, utan att beröras i Eiksakten,
ändock är af unionell natur, så hör naturligtvis ett
sådant ärende till dem som beröra båda rikena och
skall efter Eiksaktens g 5 blifva behandladt.
Att en förändring i ettdera rikets Grundlag nu kan
hafva unionell natur, kan beröra Unionen och dermed
äfven det andra riket, är ju alldeles omöjligt att
förneka. Till och med den envisast blinde kan ej
undgå att erkänna det t. ex. i fråga om Konungens
vistelseort. Skulle det ej röra Sverige, om Norge
ville ändra g 11 af sin Grundlov derhän, att Konungen
måste i Norge vistas halfva året, eller skulle det
icke röra Norge, om Sverige i sin Grundlag ville
insätta en paragraf, som förbjöd honom att resa utom
Sveriges landamären för längre tid än en vecka ?
En grundlagsfråga i det ena riket kan, utan att
komma under Eiksaktens domvärjo, likväl beröra det
andra riket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
