Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Wergeland och Svenskarne. H. Lassen: Henrik Wergeland og hans samtid. Af * * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i enthusiasraen för det olyckliga Polen, och skref
sin »Cresaris« emot dess grymma undertryckare,
likasom rörelserna i Spanien framkallade hans lika
revolutionärt-republikanska dikt »Spaniolen«. -
Det synes icke onaturligt att ibland hans jäsande
ungdomsdrömmar också kunde finnas en, som omfattade
en tid af fritt, broderligt sammanslutande mellan
Skandinaviens trennc stammar, och det arbete,
till hvilket vi här stödja oss, meddelar oss
den egendomliga underrättelsen, att Wergeland,
»norsk-hetsifraren«, »svenskhataren«, har hyst
lefvande skandinaviska sympathier, ja, klart och
bestämdt uttalat en skandinavisk politik, långt innan
denna tanke såsom politisk framträdde på den nordiska
ungdomens horizont.
För Wergelands i grund och botten kosmopolitiska natur
måste detta skandinaviska brödraförbund, ammadt under
en revolutionär tid, vara att anse som närmaste vägen
till »den europeiska brödrakärlekens guldåldern
Ar 1830 ledsagade Wergeland sin, för sitt hat mot
Danmark och sin skarpt framträdande norska separatism
bekanta fader, Ejdsvoldsmannen, prosten Nic. Wergeland
på en resa till Stockholm. Här gjorde han bekantskap
med alla oppositionens heroer, Johanson, Hierta
m. fl., slöt ett fast vänskapsband med den då ännu
helt unga skalden Eidderstad, och han berördes lifligt
af dessa nya förhållanden - långt mera än af den
bekanta audiensen hos Carl Johan. Under detta vistande
i Stockholm skref han en märkvärdig men aldrig tryckt
dikt, dedicerad till Gustaf Hierta: »Unio robur
Gothorum - tria juncta in uno - trinitas Gothortim«,
deri hufvudtanken lär ha varit: Danmarks frihet och
förening med de två andra skandinaviska rikena. Att
denna dikt ej var barn af en blott ögonblicklig
stäin-n^ng ser man derutaf, att den sysselsatte honom
ännu 1831, då han omtalar den i ett bref som sitt’
»carmen politicum«, som är ökadt till dubbel storlek,
men »konfiskcradt«; vi gissa lätt, att konfiscatorn
var hans fader; till yttermera visshet är brefvet
skrifvet från fadershemmet, Ejdsvold. Samma tanke
fann Wergeland emellertid kort derefter tillfälle att
uttala i prosaform medelst en artikel i »Folkebladet«
November 1831,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
