Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skönliteratur: Marsk Stigs döttrar. Skådespel af Ludv. Josephson. - En Arbetares dotter. Genretafla af af Munin. - Under ljusa dagar af författarinnan till "Amtmannens döttrar". Öfversättning. Af Fdn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
verklighet till poetisk sanning, kunna, minst för
komedien och romanen, de sociala förhållandena
vara fremmande, och lika väl som Moliére på sin
tid hånade »les femmes sa vantes», lika berättigad
skall i våra dagar vara en komedi öfver männens fega
fruktan för qvinnans bildning och själfständighet. Det
föreliggande arbetet är likväl, dess öfriga svagheter
att förtiga, ett alltför genomskinligt tendensarbete
för att kunna göra något anspråk på konstnärligt värde
och vänder sig blott mot ett enda, det påtagligaste
missförhållandet i qvinnans nuvarande ställning :
faran och lättheten af förförelse. Hvarken mannen
eller qvinnan är uppfostrad till aktning mot henne,
och hennes oförmåga att under våra förhållanden
skydda sig sjelf låter henne lätt i förföraren se en
beskyddare. Samvetslösa menniskor träda till och göra
sig af lättsinne eller egennytta till redskap åt en
last, hvars verkningar gått så vidt, att sjelfva
dygden knapt är annat än en uppehållelsedrift
mot för stort eller för tidigt förfall. Detta är
åtminstone vårt intryck af Eri arbetares dotter,
helst hufvudpersonen, den öfver frestelserna segrande
Margreta, af hvilken boken föreställes vara en
sjelf biografi, ej röjer en djupare uppfattning af
sedlighet och verklig kärlek, hvilket väl synes af
hennes förhållande både till baron Axel Lilje och
Edvard Nérman. Det är mörka förhållanden i lifvet,
detta arbete skildrar på ett sätt, som kanske i
allmänhet öfverensstämmer med verkligheten men står
vida under skönhetens och sedlighetens ideal.
Sjelfva berättelsen är för öfrigt liflig nog och,
om man undantager några rena absurditeter, såsom
nattvandringen utanför Rom, hvars stadsportar,
inom parentes sagdt, stängas kl. 9 på aftonen,
någorlunda öfverensstämmande med den prosaiska
sanningen. Deremot söker man förgäfves hvarje spår
af komposition. Språket är någorlunda felfritt,
stilen är deremot trivial och förråder nybörjaren
genom ett misslyckadt sökande efter granna och
djupsinniga fraser.
»Under ljusa dagar» är ett motstycke till samma
förf:s af oss i förra årgångens sista häfte anmälda
bok »Under långa nätter», i jemförelse med hvilken
dock denna förlorar ej så obetydligt. Här egnas också
en ej så ringa uppmärksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
