Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dansk literatur: Ivar Lykkes Historie af F. Paludan-Müller. - Digte, ældre og nyere, af L. Bödtcher. - Fra Piazza del Popolo, af W. Bergsöe. - Uffe Hjælms og Palle Löves Bedrifter, beskrevne af en Samtidig. - Nye Eventyr og Historier af H. C. Andersen. - To Fortællinger af J. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Ludvig Bödtclier är poet, som inom vårt land är föga
känd, ehuru han verkligen förtjenar att vara det. Han
har icke skrifvit mycket, men hvad han frambragt,
är i de flesta fall godt, både hvad innehåll och form
beträffar. Särskildt beröm har han vunnit i Danmark
genom sina teckningar från Italien, mest Rom och det
dervararide konstnärslifvet i början af 1830-talet,
då Thorwaldsen utgjorde konstnärernas medelpunkt
och var ett naturligt föremål för sina landsmäns
afguderi. Det är ett återsken af detta senare, som
möter oss i det för öfrigt ypperligt tecknade stycket
»Piazza Barberina», då man der ser Thorwaldsen vandra
genom det helsande folket till sin »studio» (atelier),
och det fram-ställes, huru
Den lette, jevne Morgenfrakke,
Som strax beretter hist og her,
Ät den kom Gipset lidt for nrer -
En Hat, som bred mod Solen vajrner,
Og Kravens renlig hvide Skaer,
Er al den Stads, hvormed han ta’er tiltakke,
Og kunde dog - var Lysten dertil vendt,
Bedsekke Brystet som et Firmament
Med lutter Kors og blanke Stjerner!
Samma stycke innehåller bredvid detta flere både
karakteristiskt gripna och förträffligt framställda
drag ur folkets lif och seder, som vittna om ett
godt öga för det på en gång rörliga och plastiska
sydländska lifvets skönhet. Så t. ex. är det en
ypperlig och betecknande bild, då skalden i en af
Campagnans bönder, som, inhöljd i sin kappa, står
betraktande den berömda Tritonen i vattensprånget
på torgets midt, drömmer sig en Bru-tus, färdig att
spränga tyranniets bojor, men
- ak nei, der mangler Aandeu! Det hele dunster bort
i Phantasi: See Munken, hvor han vralter håra förbi,
Og Brutus, hvor han pludselig fik Hast, Og Hatten af
og - kysser håra paa Haanden! -
Samma egenskaper utmärka äfven det lika förträffligt
tecknade och belysta stycket »Gjenkomst til Nemi»,
som på ett särdeles poetiskt sätt slutar med en blick
på den underbart sköna Nemi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>