Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Carl XII:s minne: Carl XII vid Alt-Ranstadt, tidsbild af B. v. Beskow. Af R. M. Bowallius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
nesmärken; det vetenskapliga tåget utsträcktes
vidare till Palestina för att afteckna Kristi graf,
Bethlehem, Tabor med flera af de heliga orterna,
hvarjemte Palmyras berömda ruiner särskildt voro
föremål för en noggrann undersökning. Konungen hade
den tillfredsställelsen att se denna expedition
väl utförd. Loos och hans följeslagare medförde en
ganska rik och för kulturhistorien vigtig skörd. En
del förstördes visserligen eller skingrades vid
den olyckliga kalabaliken i Ben der, men en del
och den icke obetydlig räddades och hemfördes till
Sverige, men råkade efter konungens död i oförtjent
glömska. Denna återstod af Loos’s samlingar,
hvaribland äro teckningar från Konstantinopel,
Egypten, Palaestina, en vue öfver Palmyra, en
charta öfver Orienten m. m. *) förvarades länge
i Riks-Archivet men öfverlämnades år 1840 till
Kongl. Museum, bland hvars märkvärdigheter de med
skäl må räknas. Hade konungens tidiga död ej hindrat
fullbordandet af hans afsigt att låta ut-gifva dessa
dyrbara teckningar, så hade Svenskar kunnat göra
Europa bekant med dessa forntida märkvärdigheter flera
decennier tidigare än Engelsmännen Wood och Dawkins
utgåfvo sitt praktverk, The ruins of Palmyra, genom
hvilket de blifvit ansedde såsom upptäckare af dessa
samma minnesmärken, som konung Karl XII 40 år tidigare
lät undersöka och afteckna. Loos’ teckningar hafva
sedermera förblifvit outgifna. Den nämnda vuen öfver
Palmyra, som år 1711 är gjord af Loos - hvilken ensam
besökte denna ort medan hans följeslagare uppe-höllo
sig i Damascus - har af kännare blifvit ansedd ega
ett högt värde. Ett försök att i stentryck utgifva
den gjordes för nära fyratio år sedan af den för
sina resor i Orienten bekante, ännu lefvande D:r
J. Berggren (nu kyrkoherde i Skällvik af Linköpings
stift) men misslyckades; att låta gravera den i
koppar var för en enskild för kostsamt. Numera då
staten med större frikostighet än förr kan understödja
vetenskapliga företag borde det ej vara orimligt att
vänta sig att den första kända teckning af Palmyras
ruiner omsider kunde komma i dagen,
*) En förteckning öfver dessa ritningar kan läsas
hos Berggren, Resor i Europa och Osterländerne.
Stockholm 1828. 3:e delen s. 86 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
