Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk Literatur: A. A. Afzelius: Svenska folkets Sagohäfder. Af H. Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
lif och att sålunda särskildt åt vår allmoge bjuda en
sammanhängande framställning af hela vår historiska
utveckling.
Hr Afzelii uppgift är i sanning så vacker, att vi mer
än gerna skulle vilja säga idel vackra ord om denna
uppgifts förverkligande. Hr Afzelii kärlek för våra
fosterländska häfder och hans genom denna nitälskan
vunna anseende äro ock så stora, att vi mer än gerna
skulle vilja endast prisa denna kärleks foster och
göra en vördnadsfull bugning för anseendet. Men
obetingadt kunna vi det icke.
Fordringarna blifva stora, när uppgiften ställes så
hög som hr Afzelii onekligen är. Och de komma dertill
från mer än ett håll; de framställas af vetenskapen å
den ena sidan och af folkbildningen å den andra. Begge
hafva de hvar sin egen art och hvar sin egen rätt,
men i många punkter förena de sig med hvarandra
Först kommer vetenskapen och säger, att ett verk
sådant som hr Afzelii har för henne sjelf en ej
obetydlig vigt, enär det bör upplysa om folkets
förmåga att sjelft bevara sina minnen, ett drag, som
onekligen är bestämmande för hela dess kultur och
folkkarakter. Och ur denna synpunkt fordrar han då
en kritisk behandling af det samlade materialet, en
kritik, som uppspårar och urskiljer det äkta folkeliga
och som tillika ger vid handen alla de upplysningar,
som om sägnernas bildning och utbredning kunde vara
att vinna. Och det kan ej nekas, att hr Afzelius
väl mycket förbisett denna uppgift; att han föga
bekymrat sig om att underrätta oss om hvad man kunde
kalla sägnernas topografi, och att han ej alltid
gått varsamt tillväga vid deras sofring. Detta
sen are hade varit af så mycket större vigt, som
förf:s arbete ju icke allenast afser att uppsamla,
utan äfven att vidare utbreda och fortplanta dessa
lefvande minnen. Allraminst borde han då gifvit rum
för sådana misstänkta eller bevisligen falska srigner,
som senare tiders politiska beräkningar tillskapat
eller som kläckts i moderna diktarehjernor. Yi minnas
från föregående delar det starkt misstänkta «Nunnan
Elisifs bref«, på hvilket förf. dock byggt en hel
förskräckande skildring af Sveriges klosterlif,
så ock den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
