Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: I. Folkskoleinspektörernas Berättelser 1864-66; Eneroth: Om Folkskolan i Sverige I, II; Wallin: Iakttagelser rörande folkskolorna; Paulsson: Historik öfver Folkskoleundervisningen. Af J. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
det tillfälliga ocli utan inre sammanhang, men som
dock betingas af en genomgående tanke: undervisning
såsom medel för bibringande af kristendomskunskap. Man
må då medgifva, att vår folkskola uppväxt utur en
hög och ren tanke. Måtte den alltid gestalta sig
i öfverensstämmelse dermed, och alltid bära sådana
frukter, som afpregla detta ursprung!
Att undervisningen för folket skulle under
kristendomens första tider ligga inom kyrkans intresse
och således i presternas hand, var en helt naturlig
sak. De religiösa frågorna under dessa dagar voro
ej blott de högsta, utan snart sagdt de enda, som
sysselsatte den tänkandes uppmärksamhet. Derföre,
när tanken på inrättande af skolor uppstod, måste
den komma att uteslutande rigtas på kyrkans läror
med hvad som dit hörde af uppbyggelseliteratur,
kateketiska framställningar, liturgiska anordningar
o. s. v. Emellertid inskränkte sig detta tidehvarfs
egentliga skolväsende uteslutande till den lärda
skolan; sjelfva folkbildningen sköttes omedelbarligen
genom kyrkan och presten, och denna kyrkas hela
anda var ej sådan, att hon kunde ifra for någon
utveckling i denna riktning. Ett slags påbud
om folkundervisning kan man dock finna i några
stadganden af Er-kebiskop Nils Ragvaldi (1438-48)
och från Söderköpingssynoden 1441, hvari påbjudes
att »presten skall till modersmålet öfversatta och på
söndagar och helgdagar för folket uppläsa Fader vår,
Ave och Trons artiklar.» Denna stadga om inlärande
icke genom läsning, utan genom muntligt föredrag eller
föreläsande var vid denna tid alldeles naturligt;
men detta undervisningssätt har t. o. m. efter
boktryckerikonstens framträdande mycket länge fortgått
och ej litet verkat hindrande för kunskapers spridande
och utveckling.
Med protestantismen framträdde ett nytt lif på andens
område, hvilket utvecklade sig i många riktningar. Att
undervisningsväsendet ej kunde blifva af detsamma
ovidrördt, är naturligt. Vi se detta bland annat
deraf, att Laurentius Petri uti den första svenska
kyrkoordningen af 1571 tillade ett särskildt kapitel
rörande skolordningen, hvaruti stadgas, »att l-.sta
klassen i skolan skall utgöras af dem, som läsa ABC,
stafva och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
