Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: I. Folkskoleinspektörernas Berättelser 1864-66; Eneroth: Om Folkskolan i Sverige I, II; Wallin: Iakttagelser rörande folkskolorna; Paulsson: Historik öfver Folkskoleundervisningen. Af J. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
den mån dessa egenskaper förbisågos eller
forslappades. Så blef ock händelsen här. Den
ursprungliga ifren aftog mångenstädes, slentrianen
tog öfverhand, andan flydde mer och mer utur systemet,
och snart kunde de gamla vexelundervisningsskolorna ej
tillfredsställa de fordringar, som sannare pedagogiska
åsigter småningom gjorde gällande. Uti Tyskland,
Schweiz, Danmark och flerestädes uppstodo mäktiga
reaktioner på folkskolans område, och vårt land kunde
ej uraktlåta att å sin sida både inse frågans vigt och
att önska göra sig tillgodo de erfarenheter, som för
de nämnda länderna talade ett öfvertygelsens språk.
Framstod sålunda under påtryckning af ofvannämnda
förhållanden den bekanta folkskolestadgan af
den 48 Juni 1842, den första lag för svenska
folkskolan, epokgörande för vårt folkskoleväsendes
utveckling. Denna skollag, Karl XIV Johans
testamente till svenska folket, har blifvit olika
bedömd allt efter de dömandes olika fordringar,
insigter och åsigter, af många strängt klandrad,
af andra högeligen berömd. Sannt är, att densamma
ingalunda tillfredsställer de högre fordringar,
som kunna ställas på grundlagen för ett folks
intellektuela uppfostran; att den ser folkskolan
ifrån en ternligen begränsad synpunkt; att den sätter
fordringarne på folkskolan för lågt; att den ej är nog
metodiskt bestämmande o. s. v. Men å andra sidan måste
medgifvas, att den är ett mästerstycke af enkelhet
och reda; att den klart och medvetet fattar sitt mål;
att dess bestämningar och föreskrifter äro af utförbar
och praktisk natur; att den hvilar på grundvalen af
för vårt folk och vår natur egendomliga förhållanden;
att den utgår ifrån sjelfständiga och oberoende
synpunkter uti många af sina bestämningar. Dessutom
bör tagas i betraktande, att den tillkom under en
tid, då vårt folkskoleväsen i sin helhet befann sig
uti ett ganska oredigt och oordnadt förhållande,
då fordringarne på folkskolan voro högst svaga, då
sinnet för folkskolan hos folket ännu var föga vaket,
då principerna för en skolorganisation ännu hos oss
voro föga utbildade. Och man bör då lätteligen kunna
medgifva, att ifrågavarande Skolstadga gifver ungefär
hvad den kunde och borde gifva, ett uppslag i den
vigtiga frågan; att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
