Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: I. Folkskoleinspektörernas Berättelser 1864-66; Eneroth: Om Folkskolan i Sverige I, II; Wallin: Iakttagelser rörande folkskolorna; Paulsson: Historik öfver Folkskoleundervisningen. Af J. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
det industriidkande, fabricerande departementet,
hyllka ej kunnat expedieras, oaktadt de ingått i
mycken liten skala.
Men ännu vigtigare är för oss folkskoleväsendet,
sådant det ter sig* uti sin inre beskaffenhet, sitt
verksamhetssätt, sin metodiska hållning och sina
resultater. "Rätt mycket godt torde dervid vara att
framhålla, men också mycket som borde vara annorlunda,
och som med Guds hjelp torde blifva annorlunda, när
man en gång hunnit till de resultater, efter hvilka
man sträfvar. Fältet är stort, oeh arbetarena kunna
sägas vara få. Det fordras således både tid och
krafter att genomarbeta detsamma.
En vigtig omständighet, egendomlig för vår svenska
folkskola, är användandet af qvinnor för lärarekallet,
detta ej blott i småskolorna utan delvis äfven i den
egentliga s. k. folkskolan. Vi kunna nästan säga,
att Sverige i detta hänseende tagit initiativet,
och att detta system ännu kan kallas egendomligt
lör vår folkskola. Märkvärdigt nog hafva de uti
allting filosoferande tyskarne, i allmänhet taladt,
ej kommit att tänka på denna sak, så naturlig,
så klar och så tilltalande; och sjelfva Schweitz,
den moderna folkskolepedagogikens vagga, har ej
heller häråt egnat mer än en flygtig tanke, hvaraf
de dock, så vidt oss bekant är, ej på allvar sökt
göra bruk. - Vi måste emellertid lyckönska vårt
lands folkskoleväsende till den åsigt hvartill vi
kommit uti ifrågavarande hänseende, och som nu är
i fart att i handling tillämpas. Qvinnan eger utan
tvifvel inånga af de egenskaper, som fordras för
lärarekallet. Att hon vida bättre än mannen skall
kunna uppfatta de små skolbarnens natur, anlag och
behof, att hennes mjukare och finare känsla skall
i månget fall komma henne till hjelp, der mannen
med sitt kallt reflekterande förstånd står rådlös,
säger sig sjelf. Att hennes nit, samvetsgranhet
och flit i uppfyllande af sitt kall på detta fält
bör åstadkomma stor och välsignelserik framgång,
kunna vi med temlig visshet motse och hoppas. Detta
vare sagdt med särskildt afseende på småskolan. Vår
öfverty-gelse i detta fall är så deciderad, att vi
tro denna del af vår folkskoleorganisation stå eller
falla med qvinnans användande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
