Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G. Ljunggren: Bellman och Fredmans Epistlar, en studie. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
denna teckning, är dels framhållandet af de
fredmariska personerna såsom äkta svenska typer,
såsom representanter i allt sitt förvildade skick
af det svenska nationallynnet med dess både fel
och förtjenster, hvarigenom det äfven blir lätt
förklarligt, huru detta poetiska slödder kunnat
tillvinna sig våra hjertan och gri;-a våra känslor,
äfven när de äro soin allra uslast och i prosaisk
mening föraktligast; dels också förklaringen af
Fredmans egen personlighet såsom medelpunkten i
denna upp- och nedvända verld och såsom skaldens
eget humoristiska medvetande personifieradt, hvarmed
nyckeln är gifven både till det rätta begripandet af
sångerna sjelfva samt af Bellmans förhållande till
sina poetiska skapelser, och äfven derigenom till en
klarare uppfattning af humorns eget svårförklarliga
och svårfattliga begrepp.
Detta är nu, såsom vi redan nämnt, kärnpunkten i
förf:s framställning. Det konstnärliga intresset samt
det lockande för en sådan mästare i utarbetningen
som förf. att vinnlägga sig om detaljen och de
dekorativa enskildheterna hafva väl här och der
förledt till ett och annat esthetiskt hors cToeuvre,
och dit räkna vi främst jemforelsen mellan Anakreon,
Hafiz och Bellman, hvilken mera är en smakfull och
med konst utarbetad dekoration, än den står i inre
och nödvändigt sammanhang med ämnet. Dock kan väl en
jemförelse med Anakreon anses vara befogad genom det
tillnamn Bellman, af sina samtida erhöll. Deremot våga
vi anse ej blott som ett sådant hors d’oeuvre, utan
rent af såsom i sin princip förkastligt det sätt att
förklara skalden, som af förf. användes i den sista
delen af hans arbete. Att han sjelf härvid icke varit
fullt på det klara med sitt esthetiska medvetande,
bevisas tydligen af det tvekande sjelfförsvar,
hvarmed dessa kommentarier inledas. Vi instämma
med den ärade förf., att en »poetisk kommentarie
har sina svårigheter». »Det gifves nemligen något»,
heter det sid. 172, »som för hvarje kommentator är
oåtkomligt, detta osägbara, hemlighetsfulla, som
gör att konstverket synes som ett högre naturverk,
tillhörande en verld, hvars hemlighet vi ana, men icke
känna». För vår del våga vi tro, att detta något icke
blott är oåt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
