Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om betydelsen af uttrycken idealism och realism inom poesi och konst. Af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
hvarandra relativt motsatta, och derför kan ett
närmande och en sammansmältning dem emellan ej blifva
annat än approximativ. Huru går nu den esthetiska
eller konst-verksamheten tillväga vid en sådan
approximering? Liksom filosofien å sin sida går
abstraktionens väg, emedan denna för henne är den
enda möjliga för att vinna klarhet, hvarvid dock det
konkreta lifvets fullhet och rikedom försvinner i den
abstrakta tankens klara, men kalla luft, så åsyftar
äfven konsten å sin sida klarhet, men med bibehållande
af det konkreta, och då detta inom sirineverlden
icke kan ske, utan att låta innehållet framträda i
en sinlig gestalt, så söker den att åstadkomma denna
klarhet eller motsvarighet mot det inre på sitt vis
genom att - i motsats mot naturens sätt - verka blott
för ett enda mål, nemligen det för tillfället ined
framställningen afsedda, samt upptaga nätt och jemnt
så mycket af den sinliga gestalten, som behöfves
för att gifva uttryck åt ett bestämdt innehåll, med
bortskrädande af allt tillfälligt och oväsentligt,
som förhindrar det inre lifvet att klart och ogrumlad
t framträda i det yttre. Detta är hjertpunkten i
poesiens och konstens sätt att skapa eller rättare
omforma, och det är denna akt af verksamhet, som
man kallar idealisering, hvilken således ej består i
annat än en omformning af det yttre, för att låta det
inres skönhet framstråla. Ty lif är till möjligheten
skönhet, såsom redan blifvit anmärkt, annars skulle vi
aldrig kunna tala om ett naturskönt. Men hvarföre äro
då icke alla företeelser inom naturen sköna? Emedan
naturen och lifvet hafva många och helt andra mål än
skönhet att eftersträfva, och under bemödandet att
nå dessa, hvarvid skönheten - så att säga - endast
blir en biprodukt, kunna inom det sinliga »de små
lagarne lägga sig i vägen för de stora» och förvirra
utvecklingen, d. v. s. der kan tillfälligheten göra
sig gällande och alstra ett fult, då deremot för det
sköna ingen tillfällighet existerar.
Om nu detta ger oss en ungefärlig föreställning om
idealiseringens betydelse och fantasiverksamlieteris
allmänna förhållande till verkligheten, så är det
tydligt, att under detta konstnärens arbete med
formen, hvarvid han sträfvar att omdana det sinliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
