Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenskt Ordboksföretag: Ordbok öfver svenska språket af K. E. Kindblad. Häft. 1-2. Af N. L-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
sitt redan i de på 40-talet utgifna häftena gjorda
påstående om härledningen af räkneordet aderton från
prakritspråkets attha-raha, ehuru Rydqvist (Svenska
Språkets Lagar II. 561.) uppvisat omöjligheten af
ett samband mellan dessa ord. A b an-do rinera
härledes af det gotiska haban. Nyare lingvister
bekänna sig dock till en annan och tydligen riktigare
åsigt. Härledningarna af orden af bedja n de från
Isl. afbeidni, af-s läpp a (»V. Akt. -Låta något
vatten bortrinna från en mark»!) från Isl. afsleppr
äro ännu mer besynnerliga.
Genom löftena i planens 5 och 6 §§ att i ordboken
följa blott ett stafningssätt, och att upptaga hvarje
ord »blott under en form: under den som anses vara
den mest egentliga» har förf. iklädt sig ansvaret för
de fel och den brist på följdriktighet, som vidlåda
arbetet i hvad som angår stafnirigssättet. Han
skrifver sålunda Pohlen, sednare, mundart;
alfågel, gålf, men a f sko Ila; afjemna, embete,
nemligen, rensel, men af hämta, afprässa; afsigt,
men försiktig, skjöt, gjöt, men skära, göra; spän m ål
och spannemål; lämna och lemna o. s. v. Icke bättre är
det bestäldt med de främmande, särskildt de isländska,
ordens stafning: man får se f r se |) a in a dr för
froeÖaraaör, ond för Ond, ö f u n d r för Ö f u n
d o. s. v. Äfven de uppenbara tryckfelens antal är
större än önskligt i en ordbok, der om någonstädes
sådana måtte undvikas.
Förf. har, såsom han sjelf redan uti inledningen till
de 1840 utkomna häftena yttrar, rätt att fordra ett
skonsamt omdöme. Det vore obilligt och orimligt redan
att fordra en plan, som vore alla till lags, än mer
att af en enda man äska ett utför d t arbete, mot
hvilket icke befogade anmärkningar kunde göras. Båda
äro uppgifter, som ingen hittills mäktat lösa. Äfven
mot de utmärktaste ordböcker, t. ex. bröderna Grimms,
hvilken är frukten af så många snillrike mäns förenade
arbete, hafva de skarpaste anmärkningar gjorts, och
det visserligen icke utan alla skäl. llichardson gaf
sin föregångare Johnson’s ordbok det betyg, att hon -
utgjorde ett enda stort misstag. Om vissa grundsatser
måste dock alla vara ense, vissa fel måste af alla
undvikas. - I våra dagar, då språkforskningen slagit
in på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
