Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny svensk dramatik: Wasa-arfvet. Historiskt skådespel af F. Hedberg. - Hertig Magnus och Sjöjungfrun. Romantisk operett af F. Hedberg. Af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
förandet hålla fast publikens intresse. Återstår
slutligen intet annat än Hedbergs nyaste historiska
skådespel, »Wasa-arfvet», såsom slutpunkten i denna
långa revy, och vi vilja, med den erfarenhet vi genom
undersökningens gång vunnit, se till, huru detta
den berömvärde författarens sista verk motsvarar
fordringarna på ett historisk i drama.
Efter hvad af det föregående torde vara klart, hafva
vi då tvenne frågor att framställa, nemligen först
beträffande sjelfva ämnet, om det är sådant, att det
lör det lefvande slägtet kan med fog framställas som
en bild af intresse, om kollisionen är sådan, att den
framkallar medljudaride toner i resonnance-bott-nen
på samtidens hjerta, om dess hufvudfigurer tilltala
oss som beslägtade och derför oss intresserande
väsen. Det är detta, som man brukar benämna med den
af Hettner med skäl anfallna benämningen »val af
ämne», liksom om deri dramatiske författaren ginge
ut som ett ungt rytande lejon, sökande hvad han
uppsluka månde, i stället för att, såsom vi redan
sagt, hans öfverfulla hjerta skall af instinkt
och nödvändighet falla på sitt ämne. Detta är och
blir dramats lifsfråga. Den andra beträffar dramat
såsom konstprodukt, utförandet af det valda ämnet,
och den brukar vanligtvis betraktas såsom den enda
nödvändiga och saliggörande, då likväl ett styckes
fall i i de flesta händelser, så vida ej publiken
sjelf står under kritik, bör vara ett säkert tecken
derpå, att författaren, oaktadt all använd talang,
ej träffat den syrnpatetiska strängen.
Hvad nu den första frågan beträffar angående ämnet
eller greppet af ämne, såsom vi hellre vilja kalla
det, än med den oriktiga benämningen: valet af
ämne, så har detta med all rätt blifvit berömdt af
kritiken och ansedt såsom fint och bra träf-fadt,
men, väl att märka, endast från konstens eller
rättare konstnärens synpunkt, såsom väl passande
för en dramatisk handlings utveckling, med en
kollision af allvarlig art mellan stora intressen
och med väl afvägda motsatser mellan de uppträdande
karaktererna. Allt detta är sannt och bra; men det
gifves äfven en annan synpunkt att betrakta saken
ifrån, och det är - publikens, och i detta fall anse
vi ovilkorligen »vox po-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
