Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Populär naturvetenskap. I. Bebodda verldar af Camille Flammarion. Öfvers. - Fantasiens verldar och verklighetens verldar af Camille Flammarion. Öfvers. Af S. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
graf. Ett par fel i arbetets astronomiska del,
som insmugit sig i originalet, skulle utan olägenhet
kunnat aflägsnas. Förf. uppger (B. V. sid. 83), att en
jordomsegling, som hos oss fordrar 3 år (väl mycket
tilltaget), skulle under likartade omständigheter
fordra »mer än 110 år» på solen, hvilket tydligen
bör rättas till något öfver 336 år. Vidare säger han
(B. V. sid. 85), att 22 af våra minuter motsvara
endast 9 af Jupi-ters, ehuru det är tvärtorn -
förutsatt med Flammarion att förhållandet mellan
dygnet och en minut är på båda ställena lika. Några
fel i öfversättningen af »Bebodda verldar» (en del
väl blott tryckfel, men dock ganska förvillande)
vilja vi påpeka, isynnerhet som de alla förekomma
redan i öfversättningens första upplaga och de borde
kunnat upptäckas under mellantiden mellan första och
fjerde upplagan. Sidan 119 läses: »Sedan den odödlige
Newton upptäckt tyngdkraftens stora lag, framkastade
han den åsigten att verldsalltets upphofsman tid efter
annan ånyo måste draga upp himlarnas machineri; hundra
år senare bevisade Laplace, att verldssystemet ej är
något ur, och att det förblir i ständig rörelse ända
till tidernas fullbordan; men vi finna Gud större hos
Newton än hos Laplace». Man häpnar, lindrigast sagdt,
öfver ett sådant omdöme, men finner vid en blick i
originalet, att Flammarion är oskyldig, ty der står:
»or nous trouvons Dieu plus grand dans Laplace que
dans Newton». - Sidan 123 står planeternas geografi i
stället för originalets »geographie des plantes». -
Sidan 170 förekommer ett i öfversättningen mycket
förderfvadt ställe, nemligen: 276 år före vår
tidräkning sade Eratosthenes, då han talade om
stjernorna i Skorpionens stjernbild: »En af dem
öfverträffar alla de omgifvande i glans»; men numera
finnes ingen der, som sålunda öfverglänser de närmast
omgifvande stjernorna». Ofvers. har härigenom påbördat
Flaramarion okunnighet derom, att i Skorpionens
stjernbild finnes en stjerna, Antares, af första
storleken. Men originalet har såsom Eratosthenes’
yttrande: »Elles’ sont précédées par la plus belle
de toutes, 1’étoile bril-lante de la serre boréale»
- samt såsom författarens tillägg: »or maintenant la
serre boréale ne domine plus en éclat les
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
