Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Literärhistoriska skrifter: Grunddragen af svenska vitterhetens historia af B. E. Malmström. - Samlade vitterhetsarbeten utgifna af P. Hanselli. - Försök till svensk psalmhistoria af J. W. Beckman. Häft. IX - X. - Svenskt Boklexikon. Utarbetadt af H. Lindström. Häft. I. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
i strödda häften (i Hammarskölds »Svenska Vitterheten»
upp-gifven att hafva utkommit i fem band åren 1797-99,
hvadan det torde kunna antagas, att Palmblads och
Hammarskölds uppgifter bero på en sammanblandning
af de båda tidskrifterna). Men detta intresse ökas
ännu mera genom tvenne andra omständigheter, nemligen
dels deraf, att vi här för första gången träffa på
ett omdöme af en af den nya skolans män om hennes
allra närmaste föregångare och vägbrytare, nemligen
Palmblads om Silfverstolpe, samt dervid genast
få tillfälle att se, hvilken ställning Malmström
intager gent emot den nya skolan, dels också emedan
vi här möta en af tidens mäktigaste personligheter,
Silfverstolpes ständige och trägne medarbetare i de
båda tidskrifterna, Benjamin Höijer, »Sveriges största
filosofiska snille, hvars kraftiga medverkan till
utbredande af den filosofiska vetenskapens kännedom
inom fäderneslandet gifver dessa tidskrifter deras
högsta värde.» Malmströms polemiska uppträdande mot
Palmblad beror just på den senares omdöme om den vid
slutet af 1700-talet i Upsala organiserade literära
krets, som kallades Juntan, hvars hufvudmän voro
Höijer och Silfverstolpe, - ett omdöme, som just icke
gör kretsen till någon »dygdeskola för ungdomen»,
men som väl torde bero derpå, såsom äfven Malmström
anmärker, att åsigterna inom den voro något för
frisinnade för de reaktionära fosforisterna, hvilket
äfven bekräftas af Hammarskölds invändning i sin allt
för knapphändiga artikel om Silfverstolpe mot några i
dennes »Läsning i ett och annat» intagna små satiriska
stycken, hvilka anses vara »af en nog Jakobinsk anda.»
Hvad som härvid genast sätter Malmström i rättvist
harnesk mot den nya skolan är tvenne ting: först
och främst hennes reaktionära politiska syftning,
som var så snörrätt motsatt hans egen fria och
friska uppfattning af medborgarens förhållande till
och ändamål i staten, samt vidare skolans på flere
ställen tydligt framskymtande orättvisa eller rent
af afundsjuka bedömande af sina närmaste föregångare
och deras relativa förtjenst vid skolans sida såsom
»ljusbriiigare», hvilket de i många fall voro i lika
hög grad som skolan sjelf, ehuru hon dock tycktes
vilja tillräkna sig ensam förtjensten att vara den nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
