Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Literärhistoriska skrifter: Grunddragen af svenska vitterhetens historia af B. E. Malmström. - Samlade vitterhetsarbeten utgifna af P. Hanselli. - Försök till svensk psalmhistoria af J. W. Beckman. Häft. IX - X. - Svenskt Boklexikon. Utarbetadt af H. Lindström. Häft. I. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
blickets kraf, styr sin väg framåt med blicken fäst
på den stora mensklighetens ideal. I sammanhang
härmed behandlar Malmström tvenne vigtiga frågor,
nemligen konstens förhållande till sedligheten samt
den romantiska slumpens beroende af och utveckling
ur det antika ödet, en framställning, hvilken för sin
gedigna halt i åsigt, sin kraft i tankeutveckling och
sin klarhet i form förtjenar läsas och inskärpas af
hvar och en, som har något intresse för hit hörande
undersökningar.
En annan fråga, som torde kunna omtvistas, är
den, huruvida vi verkligen hade behöft en sådan
förmedling mellan den franskt-klassiska smaken
och nyromantiken, som den nyklassiska riktningen i
Tyskland representerar, om det, med andra ord, var
en brist hos oss, att vi i stället för det ensidiga
franskt-klassiska idealet icke satte det äfvenledes
ensidiga nyklassiska, hvars fel bestod deri, att
det icke var nationellt, att det valdes eller togs
utifrån i stället för att växa upp ur folkets inre,
hvarför det äfven måste urarta till formalism och
falla, när ett annat, som åtminstone i någon mön
bar folkets färger, sattes emot dess abstrakta,
ehuru storartade former. Såsom vi sett af de förra
afdelningarnas innehåll, är den literära reformens
upphof betydligt äldre än den i inskränkt betydelse
så kallade nya skolans framträdande, och Malmström
är sjelf tydligen af den åsigten (hvars sanning icke
kan förnekas), att äfven utan nyromantikens många
och våldsamma öfverdrifter förändringen troligen af
sig sjelf inträdt genom omständigheternas tvingande
makt, så att vår nya skola bort blifva på en gång
äkta nyromantisk i bättre mening, d. v. s. nationell
till innehåll och syftning, samt äfven äkta klassisk
i omfattande betydelse, d. v. s. skapat åt detta
innehåll en fullkomligt skön och ren form. Så var ju
också sedermera fallet inom den äkta svenska skola,
som tog namn af den götiska, och som haft ett stort
och mäktigt inflytande på vår vittra utveckling,
medan åter den nyromantiska skolan inverkat föga
eller intet på utvecklingen i dess helhet.
Midt i dessa nödvändiga förberedelser komma vi
plötsligt in i fejden, der förkämpen för den nya
skolan var den nitfulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
