Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Literärhistoriska skrifter: Grunddragen af svenska vitterhetens historia af B. E. Malmström. - Samlade vitterhetsarbeten utgifna af P. Hanselli. - Försök till svensk psalmhistoria af J. W. Beckman. Häft. IX - X. - Svenskt Boklexikon. Utarbetadt af H. Lindström. Häft. I. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
än eget inre värde, och den första bland dem,
fru Märta Be-rendes, af hvilken anföras sex små
gudliga dikter och två böner, är visserligen enligt
utgifvarens utsago rätt märkvärdig, nemligen såsom den
första vittra qviiiua i Sverige under Stjernhjelms
tid, hvadan hon skulle göra fru Brenner den äran
stridig att till tiden vara n:o l bland svenska
författarinnor. Men utan afseende på fru Brenners
författareskap och dess beskaffenhet, ligger väl dock
någon skilnad deri, att hon af sin samtid kändes och
erkändes såsom en vitter dam, hvaremot fru Berendes
aldrig gjort och aldrig kan göra en sådan fordran
gällande, äfven om hennes verser nu för första gången
blifvit befordrade till trycket. Imellertid böra
hennes här meddelade skriftprof åtminstone i språkligt
hänseende ega intresse, då de t. ex. jemföras med hvad
svenska skaldekonstens fader sjelf samtidigt åstadkom.
Hvad de öfriga damerna beträffar, Ebba Maria och
Johanna Eleonora De la Gardie samt Amalia och
Aurora von Königsmark, kunna de af dem meddelade
skriftprofven med några få undantag knappt anses
tillhöra den svenska vitterhetens område, eftersom de
äro skrifna till största delen på utländska tungomål,
mest på tyska, något äfven på franska och till
och med af Aurora v. Königsmark på latin. Af dessa
författarinnor är Ebba Maria De la Gardie icke utan en
fläkt af affektation i sina tyska gudliga sånger och
i sin svenska sång öfver drottning Ulrika Eleonora
ganska underlägsen, hvaremot Johanna Eleonora aren
rätt god psalraist. Hennes franska »Portrait d’Isméne»
är en teckning fullkomligt i tidens smak med Venus,
kärleksgudar, sefirer och herdinnor. Likaså är Amalia
von Königsmark obetydlig, medan åter Aurora har en
ganska utmärkt stilistisk förmåga både på tyska
och franska. Isynnerhet är hon anslående i sina
tyska rimmade femfotade jamber, hvilka förråda ett
formsinne af verkligen ovanlig utveckling. Bland
kuriösare bidrag i samlingen af hennes skrifter^
påpeka vi särskildt den tyska »Busslied», som i många
hänseenden ej förfelar att göra en djupt gripande
verkan, samt en liten dikt till Kung Carl XII,
der hvar och en af gudarne prisar den unge hjelten
för hans lysande egenskaper, der vid sidan af hans
krigiska lagrar de icke glömma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
