Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det svenska bibelöfversättningsarbetet. I o. II. Af Artur Hazelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
Och i Luthers spor gingo, såsom man väl kan
vänta, de öfrige reformatorerne. I den reformerta
kyrkans ziiricher-öfver-sättning finnes ingen
versindelning. Icke häller i den första danska af
1550. Gå vi till våra egna bygder, möter oss - för att
nu icke tala om vår svenska medeltids bibelarbeten
- först den öfversättning af Nya testamentet, som
fått bära Laurentii Andreas namn. Äfven denna saknar
versindelning *. Men i 1541 års bibelöversättning, i
denna berömda öfversättning, som «gif-vit grundtypen
och grundkarakteren åt vårt kyrkospråk^, och som
kommissionen «i allt väsentligt, så vidt möjligt
varit, sökt bibehålla^, i denna, menar läsaren,
måtte hon väl förekomma? Ingen ting mindre. Ej en
enda verssiffra upptäckes. Och när så är- hvarföre,
fråga vi, har icke kommissionen låtit vårt bibelspråk
få behålla den enkla och värdiga drägt det hade hos
Laurentius Petri, utan utstyrt det i den hackade
och lappade klädnad, i hvilken vi nu vanligen hafva
det för våra ögon. Hos Luther och Laurentius Petri
borde man väl åtminstone ej behöfva rädas för något
«samband med ett parafraserande tolk-ningssätt« eller
frukta, att bibelordet blifvit klädt i en för mycket
"tidsenlig drägt«; hos dem åtminstone behöfver man
väl icke anse anordningen «något misstänkte!
Att för öfrigt hvarken Luther eller Laurentius
Petri i Nya testamentet användt eller ens antydt det
af kommissionen omhuldade versindelningssystemet,
är så mycket mindre underligt, som detta, då deras
öfversättningar utkommo-ännu ej fans till. Det leder
nämligen sitt ursprung ifrån medlet af 1500-talet och
har till upphofsman den för lärdom och vetenskapliga
förtjenster eljest med allt skäl berömde boktryckaren
i Paris
* "Versabtheilung findet sich auch nicht,
welche iiberhaupt auch nicht seyn sollte, da
sie oft so unrichtig ist, und dera Sinn des
Textes Gewalt anthut". Schinmeier: Geschichte
der Schwedischen Bibelubersetzungen. Flensburg
1777-1782. 2. Sid. 100. Längre fram: 3. Sid. 39, säger
samme författare med afseende å förhållandet i 1541
års öfversättning: "Und dies ist wiirklich eine sehr
gute Einrichtung, weil die steife Anhäng-lichkeit an
die Versabtheilung oft sehr schwache und gezwungenc
Ausle-gungen bewiirkt hat."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
