Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merkantilism. J. W. Arnberg: Anteckningar om frihetstidens Politiska Ekonomi. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
magiska hallstämpeln af »rikets allmänneliga
nytta», hvarefter det befordrades till åtnjutande
af de förmoner, som kunde beredas genom de öfriga
intressenas undertryckande eller utdelning af de
vinster, som i form af skatt först ingått till
staten. Fullkomligt falska grundsatser gjordes
till osvikliga ledstjernor vid detta arbete,
och fullkomligt riktiga grundsatser förvandlades
till de orimligaste vrångbilder genom den enkla
omständigheten, att de påbjödos och framtvingades,
der de borde sjelfva arbeta sig till erkännande. I
den allmänliga konsumtionens intresse bestämdes
priser för handelsvaror, och det fanns knappt någon
af lifvets beqvämligheter, som man icke på detta
sättet underkastade andra vilkor, än de naturliga
lagarne af tillgång och efterfrågan skulle hafva
medfört. I arbetsgifvames intresse sattes värde
på arbetarens dagsverke eller stiftades orimliga
lagar om försvarslöshet och om bondens rättighet
att behålla sina söner i egen tjenst, eller ock
tillgodosågos dessa fordringar genom egendomliga
stadganden om utskrifning och dylikt. I låntagarnes
intresse sattes pris på kapitalerna, och från katolskt
religiösa grundsatser återhemtade man stödet för
våldsamma ingrepp i de rent ekonomiska lagarna
för räntans fluktuationer. Till vissa, särskildt
värderade näringars hägn gåfvos privilegier och
pålades skatter; till ordningens upprätthållande i
handel och handtverk gjordes författningar, som vår
tid ser med häpnad och medlidande. J sjelfva verket
är det dessa den »goda ordningens» lagbud, som utgöra
den intressantaste företeelsen i denna lagstiftning;
de gifva det åskådligaste beviset på felaktigheten i
sjelfva grundåskådningen af statens förhållande till
näringslifvet; ty de visa, huru till och med de allra
sannaste grundsatser genom densamma drefvos öfver
till sin motsats. De grundades hufvudsakligen på den
stora arbetsfördelningens lag, om hvars betydelse så
Gustaf I som Carl IX och Axel Oxenstjerna ådagalade
de berömligaste in-sigter - men genom hvars nitiska
tillämpning de leddes till de vådligaste åtgärder. För
»ordningens» skull offrade man allt, och fast i tron
på grundsatsernas osviklighet, ville man hvarken
lyssna till teoretiska invändningar eller hejdas
af prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
