Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merkantilism. J. W. Arnberg: Anteckningar om frihetstidens Politiska Ekonomi. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
samt inordnades och gjordes till nödvändiga
länkar i det numera fullständigt herrskande
»merkantila systemet».
Det s. k. merkantil-systemet med dess egendomliga
läror om arbetets produktivitet och bytets betydelse
är ingalunda hvarken i Sverige eller i det öfriga
Europa med ett slag framsprunget ur statsmännens
eller de lärdes hufvud. Dess åskådningssätt har
förberedts under sekel, och de flesta af dess satser
lefva redan som fördom eller aning, då de ändtligen
såsom fullständigt system uttalas och förverkligas af
den franske statsmannen. Colberts egna författningar
hafva t. ex. sina förebilder i åtskilliga franska
tullordningär redan under 1300-talet, som tydligen
afsågo att förhindra franska råvarors utförsel och
utländska fabrikaters införsel till konkurrens med
franska manufakturer. Cromvells navigationsakt är
ock ett slags ny upplaga af förordningar redan från
Richard den andres och Henrik den sjundes tid, och
Elisabets förbud mot ullexporten till fördel för de
engelska yllemanufakturerna är tydligen ett äkta barn
af denne samme ande, som ville skydd mot utlän-dingens
öfv.ermakt i industrielt hänseende. Hela 1500-talet
igenom hvimlar det söndersplittrade Tyskland af
utförsel- och införselförbud, nyckfulla, tillfälliga,
men alla i någon mön afseende att göra det ena
furstendömet, hertigdömet eller grefskapet oberoende
af de andra, hindra prisstegringar eller prisfall,
förekomma främmande köpmäns otillbörliga vinst
och inhemska varors föraktande. Förskräckelsen för
penningars export är också så litet en egendomlighet
för det sjuttonde seklet, att den spåras redan i Korns
samfundsordning och under form af förbud framträder
i Florens på 1300-talet, i Europas öfriga länder vid
skilda tillfällen under 15:de och 16:de seklen. Äfven
de ekonomiske författare, som forskningen hittills
lyckats uppleta från renaissancens period, uttala
strödda meningar som förträffligt skulle kunna
läggas i munnen på Davenant eller Serra; Jean Bodin
är vid midten af 1500-talet i allt utom i afseende å
penningeutförseln en god merkantilist; tysken Bornitz
har (1608) åter i afseende just på denna angelägenhet
de allra radikalaste merkantilistiska förslag; Morus
uttalar i sin Utopia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
