Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
skade, allt efter som den komme i adelig eller
oadelig egares hand.
Vi hafva uppehållit oss vid denna fråga något
längre, än vi önskat, nödgade dertill, emedan
förf:s uppgifter i så många delar äro opålitliga
och vilseledande. Som förf. derjemte, efter hvad vi
förut antydt, ena gången anser bestämmelser i de
adliga privilegierna böra, sedan de förlorat sin
exklusiva natur, från-kärmas giltighet, oaktadt
de ej blifvit uttryckligen upphäfda, och andra
gången anser sådana rättigheter, som uttryckeligen
blifvit tillerkända hvilken medborgare som helst,
likväl qvarstå såsom privilegier, blir jernväl det
resultat? hvartill förf. kommer i afseende på hvad som
skall anses såsorn nu gällande adeliga privilegier,
från båda synpunkterna oriktigt. Det under l:o)
såsom privilegium af förf. ansedda »stadgandet i
ad. pr. § 8» angående orubbligheten af frälsets
jordnatur och de med samma jord förenade friheter
återfinnes ej der, utan i de numera upphäfda eller
betydelselösa §§ 24, 25, 26, 27. Det är 1810 års
öfverenskommelse om privilegiernas jemnkning, som nu
försäkrar jordnaturens orubblighet, och ej längre
de adeliga privilegierna. Det under 2:o) nämnda
privilegiet angående adelns forum pri-vilegiatum är
rätt uppgifvet, men förf. har uraktlåtit omnämna den
företrädesrätt, adelsman eger vid fråga om häktning,
äfvensom den, såsom en lemning af dess rätt i fråga
om arf och testamente efter landsrätt, ännu i behåll
varande friheten att välja bouppteckningsinän
i stad. Den under 3:o) intagna patronaträtten
är ej ett adeligt privilegium, utan antingen en
jordegarerätt eller ock en privaträtt, hvilken ej
hör under E. och Ad:s lagstiftningsmakt, utan rörer
den jord eller den familj, som densamma åtnjuter,
hvilket visar sig deraf, att dess upphörande enligt
Kongl. Cirk. till Domkapitlen 23 Nov. 1855 beror
på öfverenskommelse mellan församling och patronus
med stadfästelse af Kongl. Maj:t. Adelns rätt att
kalla huspredikanter hvarken är eller har varit
ett adelsprivilegium, utan en kyrklagsfråga. Det
i 4:o) omförmälda stadgandet örn qvarstå d hos
frälsebönder (§s 18) är ej ett adelsprivilegium,
utan eu Sveusk Liter.-Tidskrifs. II. VII. 1868.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>