Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
grund, men med tvåkammarsystem. Två kamrar i stället
för öfverläggning i fyra stånd framstod derefter
såsom en oafvislig nödvändighet, och det är denna
nödvändighet, som bestämt representationsfrågans
utveckling. Den erkändes af alla fyra stånden vid
(oljande riksdag. Det var på denna grund 1840 års
K.U. hade att försöka ett representationsförslags
affattande. Por detta utskott framställde sig såsom
en omöjlighet att införa två kamrar med ståndens
bibehållande. Så snart fråga blef om nya klassers
införande i riksdagen, blef ståndsprincipen en
omöjlighet. 1840 års K.U. kunde derför ej komma
till annat resultat i afseende på grundvalen, än
som skedde, nemligen den samfälda valprincipens,
som af Bondeståndet vid samma riksdag och af
Borgarståndet vid den följande antogs såsom grund
för representationsreform. Riktigheten af denna
grund för representationsreformen visade sig vid
riksdagen 1844-5, då Adeln och Presteståndet, som
då hade till program m två-kammarsystem med stånd,
ansågo sig böra undanskjuta det på fem stånd och två
kamrar grundade förslag, som K.U. enligt af dessa båda
stånd antagna grunder uppgjorde. Den 1846 nedsatta
representationskomitén, som hufvudsakligen varit ense
om samfälda val såsom grund för den ena kammaren och
klasser för den andra, måste öfvergifva klassprincipen
utom i vissa afseenden i fråga om valbarhet till
första kammaren. Det på samma grund uppförda
representationsförslaget af år 1848 förkastades
följande riksdag, men ingalunda för att i dess ställe
åstadkomma en klassvalsrepresentation. Hartmarisdorffs
då af-gifna klassvalsförslag blef ett dödfödt foster,
och äfven den utveckling, som man då sökte förskaffa
vår representation i förslaget om riksnämnd, strandade
på ståndsprincipens rena vidhållande. Detta förslag
föll hos alla stånden utom Borgareståndet. Man sökte
ytterligare moderera anspråken, man måste åtnöja sig
med att stånden erhöllo gemensamma öfverläggningar,
när så af två stånd önskades, men utan att dessa
öfverlägg-ningar fingo förenas med beslut; och
i öfrigt att genom partiella reformer inom stånden
söka införlifva med stånden nya elementer; men äfven
i denna anspråkslösa form saknade klass-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
