Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
gällande grunder för representationssättet, men har
saknat utrymme för hvad som yttrats till fördel för
dessa grunder, om vi undantaga ett litet stycke af
ett yttrande af Geijer vid 1840 års riksdag. Han
hänförer ock till »vederdelosidan» de talare,
som yttrade sig för det till 1850 års riksdag
hvilande Kongl. förslaget. Oaktadt förf. har
haft så godt utrymme, att han på flere ställen
i af handlingen om 1810 års R.O. onödigtvis
aftryckt, hvad som finnes förut tryckt i hans
grundlagsupplaga, och upplåtit nära sex sidor åt
riksdagsceremonielet, har han ej ansett sig böra
återgifva den motivering för nu gällande R.O., som
innehålles i det statsrådsprotokoll, som beledsagade
K. Majrts förslag derom. Förf. har haft utrymme
för anförande af reservanternas’mening i frågan
till protokollet i K.U. vid riksdagen 1862-3,
men om innehållet af utskottets betänkande hålles
läsaren i okunnighet. Jemväl hade man haft skäl
att vänta, att förf:s redogörelse begynt med att
angifva den ståndpunkt i utvecklingen, hvarpå vår
ståndsrepresentation befann sig, då vårt nuvarande
statsskick grundlades, och att framhålla de vigtiga
framsteg, som blifvit genom 1810 års E.O. tagna
så väl till förebyggande af den ståndsplittring,
hvilken tillhörde Frihetstiden, som ock till danande
af former, som möjliggjorde tillvägabringande af ett
gemensamt R.Strs beslut, då stånden stadnade emot
hvarandra i frågor, som ej kunde förfalla. Förf. har
förbisett den vigt, som Utskotten erhöllo genom den
nu först såsom obligatorisk införda bestämmelsen
i R.O. § 44, att alla allmänna frågor skulle i
Utskott beredas, innan stånden fingo fatta beslut;
och förf. har ej heller framhållit de förstärkta
utskottens betydelse, så väl såsom en utväg för
åstadkommande af ett gemensamt R.St:s beslut, som
också i egenskap af nämnder, der ståndskilnaden
vid afgörandet lernnades utan afseende. Huru ett
ytterligare steg i sistnämnda riktning togs vid
1823 års rikdag, då en grundlagsändring borttogs,
som upphäfde voteringen ståndsvis i utskottet, deråt
egnas i framställningen om nationalrepresentationens
ombildriiug ingen uppmärksamhet. Härtill kommer att
förf., som å ena sidan anser våra kommunala lagar
vara af den betydelse, att de delvis borde göras till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
