Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
system, som då förekommo under öfverläggning;
nej, derför, att samma riksdag »tydligen bildar
öfvergången till en utbredd agitation (särskildt
från tidningspressens sida) för mera genomgripande
förändringar i representationsskicket, samt
icke minst derför, att det var nu frågan första
gången väcktes om en förändrad ko m mu n a l
författning och dennas ställande i samband med
riksdagsrepresentationen». Förf. nämner alldeles
icke de utrikes händelser, som måste tvinga tankarne
äfven hos oss på förslag till en sådan förändring
i vår representation, att den sattes i stånd att
i farans stund utveckla den sammanhållande kraft,
som är nödvändig för att främja samverkan mellan
konung och folk. Franska och Polska revolutionerna,
Engelska reformbillen och Belgiens inträde bland
de konstitutionella monarkierna synas väl hafva
varit händelser, som inverkat på af-handlandet
af våra politiska frågor, utan att intresset
i representationsfrågan behöft hufvudsakligen
tillskrifvas en tidningsagitation. Förf. redogör
ej heller för, huruledes vid denna riksdag ej
mindre den kommunala frågan, än äfven frågan om
till-vägabringande af enhet i den högre förvaltningen
närmades till sin lösning. Förf. förbigår helt och
hållet förslaget om statsrådets omorganisation,
som nu antogs att hvila. Oriktigt upp-gifvande
(sid. 422), att det nu var första gången frågan
väcktes om en förändrad kommunalförfattning, omnämner
han i öfrigt blott hvad sorn rör det af grefve
C. G. Spens då framlagda förslag »om upplifvande af
de urgamla kommunalinrätt-ningarne i annan form,
»om återinförande af landskapsting» och dessas
konstituerande till valkorporationer för utseende
af riksdagsmän». Äfven detta förslag göres ej full
rättvisa. Ena gången säger visserligen förf., att det
hvilade i viss mön på historisk grund (sid. 437), men
på andra ställen påstår han, att detta var »bildadt
efter Holländska grundlagens mönster» (sid. 540)
och »synbarligen hemtadt från Holländska grundlagen
af den 24 Aug. 1815» (sid. 441) j och är förf. här så
säker på sin sak, att han kan uppgifva den upplaga på
grundspråket, sorn grefve Spens studerat (jfr not. 17,
sid. 444, hvartill på sid. 441 hänvisas), För den,
som erinrar sig, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
