Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
emot representationsreformen. Att de ej
uppträdde för att debattera principer, utan emot
representationsreformen under då varande förhållanden,
visar sig deraf, att båda talarne uppträdde emot
utskottets intagna ensidiga ståndpunkt vid bedömande
af de allmänna valen, hvilket förhållande förf. dock
ej ansett sig böra nämna. Förf. stympar Grubbes äfven
för vår tid intressanta yttrande, hvilket förtjent att
blifva i dess allmänna del aftryckt bredvid Geijers,
och rent af ändrar Wingårds yttrande för att gifva
honom utseende af en reformvän på klassvalens
grund, i stället för en ståndsrepresentationens
förkämpe. Wingårds i det af förf. åberopade yttrandet
uttalade obenägenhet mot tvåkammarsystemet, likasom
hans »protest emot den nog afgörande dom, utskottet
fällt Öfver de allmänna valen w förtiges, medan utom
andra mindre vigtiga ändringar i Wingårds yttrande
det af W. begagnade uttrycket »Representation genom
stånd» utbytes i förf:s med citationstecken omslutna
återgif-ning mot ordet » klass rep resen t a ti ön».
I framställningen af fjerde perioden, första stycket
riksdagen 1840 - l, hvarvid förf. upplåtit 7 sidor för
anföranden i presteståndet emot de allmänna valen,
men ej haft mera än en knapp sida för de skäl,
som anförts för denna valprincip, och hvari numera
ej en gång åt Geijers yttranden i deras helhet
beredes plats, saknas närmare utveckling af det
inflytande, då afgifna representationsförslag och
K.U:s betänkande haft på senare reformförslag och
nuvarande Riksdagsordning. Detta öf-verlemnas åt
läsaren sjelf att undersöka. I dess ställe klandras
K.U. för sitt förfaringssätt genom den besynnerliga
anmärkningen på sid. 535. att de tre ståndens beslut
om klassval och tvåkammarsystem hindrade icke deras
»mening att för-qväfvas genom förstärkta K.U. vid
samma riksdag», hvilken anmärkning i en varierad
form framställes sid. 538, der det heter att »denna
endrägtiga samverkan qväfdes genom (K.U:s) vägran
att på allvar försöka en sammanjemukning alla fyra
stånden emellan och genom sakens hänskjutande till
ett förstärkt utskott, på hvars pluralitet man visste
sig kunna räkna», och beledsagas denna anmärkning
(sid. 535) af den egendomliga reflexion,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
