Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: Granlund: Gustaf I:s registratur IV. 1527. Handlingar rörande Sveriges historia. Första serien. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
verksamhet, har utgifvaren sjelf ådagalagt, då
han i samlingen redan intagit icke så få bref utur
andra samlingar, såsom den i Kammararkivet förvarade
donationsboken, Iliksarkivets lösa acta historia,
Arboga copieböcker o. s. v. Bristen framträder ännu
lättare, om man åt detta registraturs original lemnar
den allra flyktigaste* diplomatiska granskning. Man
finner då lätteligen, att det för de första tio
åren icke kan vara det fullständiga exemplaret af
brefafskrifter eller ett registrator i vår mening,
utan att det är strödda afskrifter af de vigtigaste
utgångna eller inkomna bref, korta anteckningar af
historiskt intresse och äldre bestyrkande handlingar
m. m., som af en händelse blifvit till senare tider
bevarade och nu bjudas oss, utan ordning inhäftade,
till att utgöra riksregistraturets första volymer. Af
en sådan samling kan man naturligtvis icke förvänta
sig ett fullständigt åter-gifvande af alla handlingar,
så mycket mindre som vissa år (t. ex. året 1528) äro
så särdeles klent representerade; och det är derför
helt naturligt, att utgifvaren af dessa handlingar
vänder sig åt alla andra håll, der vidare upplysningar
kunna vara att hemta.
Det har i företalet till första delen af
denna samling med rätta blifvit anmärkt, att det
s. k. registraturet A icke kan sägas vara annat än en
af Brasks copieböcker och denna upplysning var icke
utan sin vigt. Men om de följande codices B och C,
hvilka nu kommit under utgifvarens hand, hafva i de
senare de-larnes förord inga underrättelser blifvit
meddelade, och detta oaktadt deras egendomliga
beskaffenhet väl synes hafva påkallat en sådan
upplysning, som den vi här ofvan antydt, och
hvilken i diplomatiskt hänseende är af rätt stort
intresse för den, som ej varit i tillfälle att sjelf
taga originalhandlingarna i ögonsigte. - Denna
uraktlåtenhet finner dock sin förklaring deruti,
att det, besynnerligt nog, icke är utgifvaren,
utan en för arbetets detaljer främmande person,
som uedskrifvit dessa företal och med sitt namn
deråt gifvit sanktion. Deri praktiska olägenheten
häraf är den ofvan antydda, nemligen att forskaren
icke erhåller alla de upplysningar han af utgifvaren
sjelf kunnat förvänta. En annan olägenhet är - hvad vi
ville kalla en Svensk Liter.-Tidskrift. H. VJII. 1868.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
