Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstitutionela korollarier, ur 105, 106 och 107 §§ Regeringsformen, angående Stats-Rådets ansvarighet. Af A. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 KONSTITUTIONELA KOROLLARIER.
af räddhåga eller s. k. granrilagenshetsskäl
sky tillbaka att om en konungens måhända högt
ansedde rådgifvare uttala ett så strängt omdöme,
som tillämpningen af 107 S onekligen innefattar;
alla dessa kunna här mötas och finna det beqvämt,
att sticka sig undan bakom ett »tillkännagifvande»
utan antydan om dess verkliga och ganska allvarliga
mening. Emellertid ges det ingen anledning
att i detta hänseende hysa alltför öfverdrifna
farhågor. Den först nämnda åsigten torde numera
räkna få anhängare; den har åtminstone sedan 1850;
icke vunnit inträde i déchargebetän-kandena. Och
hvad det senare förhållandet angår, hafva vi uti
den sistförflutna riksdagens handlingar icke kunnat
upptäcka synnerliga spår deraf; snarare tyckes det
»leniter in modo», som ligger i den för anmärkningarne
begagnade form, hafva i verkligheten blifvit ett
nästan allt för.sträft »fortiter in re». I hvilket
fall som helst lemnar 107 g regeringsformen frågan
om formen för an-märkningarnes meddelande öppen; och
konstitutionsutskottet har så mycket heldre varit i
sin goda rätt att använda den »mildare formen» af ett
blott anmälande, som 38 g 2 mom. riksdagsordningen
genom sitt stadgande, att konstitutionsutskottet eger
efter granskning af statsrådsprotokollen hos riksdagen
»anmäla de anmärkningar», hvartill denna granskning
funnits föranleda, till ett sådant förfarande i icke
ringa mön föranleder.
Genom något, som vi ville kalla en »petitio
principii», har vår förf. emellertid gjort icke blott
konstitutionsutskottet utan äfven riksdagen och till
och med konungens rådgifvare solidariska med den
meranämnda uppfattningen af 107 § regeringsformen,
enligt hvilken konstitutionsutskottet skulle ega
obegränsad befogenhet att ur statsrådsprotokollen
göra riksdagen meddelanden, och härpå har han
grundat ett väldigt anlopp emot alla dessa
myndigheter. Är då förf. så säker derom, att
konstitutionsutskottets majoritet delade den
omförmälda ledamotens mening? Icke visar sig
något sådant af déchargebetänkandet, än mindre
af kamrarnes protokoll. Tvärtom kan man i alla
betänkandets punkter och särskildt i slutstrofen af
den tredje punkten finna ett mer eller mindre skarpt
klander af rådgifvarnes åtgärder uttryckt, och af
protokollen framgår, att såväl utskottets ordförande,
som de öfrige utskottsledamöter, - med undantag
för den nyssnämnde - hvilka i debatten angående
déchargebetänkandet deltogo, alla ställde sig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
