Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism. D:r L. Büchner: Kraft och Materia. Öfversättning från tionde tyska upplagan. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
MATERIALISM.
erhållas i hvarje litet filosofiskt kompendium; i
beskrifningarna om sjukdomsförloppet läser inan så
klara och rediga utvecklingsstadier som seiisuulixni
- subjektiv idealism, - absol.itt sce^ticism =
död. Det kunde vara öfverflödigt att gå igenom den
gamla historien: Locke-Berkeley-Hume; men att det
är en verklig passionshistoria .finner man lättast,
örn man blott låter en modern materialist sådan som
Hr Biichner undergå en liknande vivisektionsprocess.
Det utvisar just deri stora skilnaden mellan en
materialist sådan som Biichner och en naturforskare
sådan som Berzelius, att den senare aldrig kan komma
ifråga till en dylik examen. Naturforskaren har
aldrig uppkastat det problemet: huru är kunskapen
möjlig? huru är en relation möjlig mellan en
yttre verld och ett inre förnimmande? huru kan
något kriterium finnas på sanningen af våra
förnimmelser? Denna sanning och denna relation
äro för honom en jornttättiiiug; hans vetenskap
förlorar derigenom icke något af sin visshet, hans
sanning lider ingen minskning i sitt värde. All
mensklig vetenskap hvilar på förutsättningar,
och om naturvetenskapens förutsättning icke är
den yttersta, hvartill man kan komma, är deri dock
fullkomligt berättigad, så länge den erkännes som
en förutsättning. Men materialisten har bortkastat
denna moderation. Han uppstiger till problemet örn
kunskapens möjlighet, och med rätta; ty tor hvarje
filosofi är detta en preliminärfråga, af hvars
besvarande hela dess värde som filosofi i första
hand beror.
Hos materialisten får nu denna fråga om kunskapens
möjlighet en mycket enkel och »naturlig»
förklaring. Här som i allt annat kan han ej rätt
förstå, hvarför naturforskaren skall undandraga sig de
stora problemen. Lösningen ligger ju för öppen dag;
den är gifven genom en beskrifning på kunskapens
uppkomst, och det enkla, sunda förståndet fattar i
ett ögonblick hvad filosofien användt århundraden
för att bortkrångla. Vi hafva l:o en yttre verld,
2:o inre organer, mäktiga af utveckling såsom allt
i naturen. Den yttre verlden berör dessa organer
och gör på dem intryck, intrycken fortplantas till
hjernan, och i dess mekanism sammanbindas de på de
mest olika sätt till föreställningar och begrepp. Af
dessa intryck, föreställningar och begrepp består
nu själens hela innehåll och väsen; grunden till
alltsammans är den yttre verld, som gaf intryck åt
organet. Hvaraf tydligen inses dårskapen hos dem,
som vilja tillskrifva själen en ursprunglig och
själfständig tillvaro. Utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
