Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism. D:r L. Büchner: Kraft och Materia. Öfversättning från tionde tyska upplagan. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 MATERIALISM.
ej komma ifråga imellan förnimmelserna och något
annat. De äro sådana de äro. Huruvida en inre enhet
för förnimmelserna finnes, upptäcker ej heller den,
som utgår från förnimmelsen sjelf och endast deri
finner verklighet. Tillvaron af en förnimmande måste
betviflas. Tviflarens tillvaro måste förnekas. Och
så är sensualisten - absolut scepticist.
»Sanningen» och sig sjelf skall då sensualisten rädda
genom åberopande af nödvändigheten att antaga ting,
som ega egenskaperna, som förorsaka intrycken, och
som sålunda producera bland annat tviflaren sjelf. En
yttre verld måste finnas, emedan intrycken ej kunna
finnas utan något, som ger intryck. - Men häri ligger
tydligen en godtycklig förutsättning. Orsaksbegreppet
är en fiktion; vanan att se vissa förnimmelser
tillsammans och efter hvarandra har gjort, att man
trott de hvarandra följande förnimmelserna hafva
sammanhang och orsak. Men att bygga någon visshet
på en vana är ett dåraktigt företag; det är icke
filosofens höfva. Att från förnimmelsen sluta sig
till förnimmelsens orsaker är att draga slutsatser
utan öfversats.
Har man kommit så långt i sitt filosoferande, befinner
man sig tydligen i en återvändsgränd. Filosofien
har ock efter en sådan misslyckad utfärd vändt
åter till erfarenheten och företagit en ny och
bättre analys. Det är tydligt, att om förnimmelserna
skola utgöra en »verld» så måste de vara nödvändigt
förbundna såsom orsaker och verkningar, men orsak
och verkan äro begrepp, som icke äro gifria i
förnimmelserna, utan som af menniskan utsägas om
förnimmelserna. Skola de innebära en sanning om
förnimmelserna, så måste den verld, för hvilken de
gälla, vara det tillämpande subjektets egendom. Det är
ock tydligt, att sjelfva talet om »inre» och »yttre»,
»före» och »efter» förutsätter rummet och tiden, och
man har klarligen ådagalagt, att rum och tid icke
äro något vara för sig, eller några förnimmelser,
utan blott former, hvarunder menniskan åskådar. Det
vore öfverflödigt att här återupprepa dessa bevis
och förklaringar, som philosophiee confirmandi i den
Kantiska storkatekesen kunna uppsöka. Efter Kants
analys är imellertid sensualismen vetenskapligt
omöjlig. Filosofiens utgångspunkt blir dermed, att
subjektet är den första faktorn i erfarenhetens verld,
den h varförutan hela den öfriga verldsförklaringen
är en orimlighet, emedan den förnumna verldens form
och sammanhang förutsätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
