Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Begynnelseorden i Herrens bön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
Begynnelseorden i Herrens bön.
Han sade en gång till Petrus: »Jag har bett för dig,
att din tro icke må bliva om intet.» I sin sista stora
förbön för de sina sade ban: »Jag beder icke, att du
skall taga dem bort ur världen, utan att du skall bevara
dem från det onda. Helga dem i sanningen; ditt ord är
sanning.» Och i slutet av samma bön: »Men icke för
dessa allenast beder jag, utan ock för dem, som genom
deras ord skola komma till tro på mig.» Så inneslöt
han i sin förbön sina lärjungar i alla tider och på alla
orter. Hans förbön räckte också till för hans fiender:
»Fader, förlåt dem, ty de veta icke, vad de göra!»
Samma sinne vill han finna hos sina lärjungar.
Därför har han lärt dem bedja icke blott var för sig: »min
Fader», utan »Fader vår». Ett gott barn unnar ju sina
syskon allt gott; ja, det vill gärna dela med sig åt dem
av det goda, det själv får av fadern. Skulle då ett Guds
barn i sin bön tänka blott på sig själv? Nej, det måste
bedja också för sina medbröder i tron, ja, för alla
människor — ty alla äro vi Guds verk, skapade att vara
Guds söner och döttrar.
Ibland höra vi Jesus i sin bön kalla Gud icke blott
»Fader», utan: »helige Fader», »rättfärdige Fader».
Det är ett uttryck för den ödmjuka vördnad, han såsom
människa känner inför Fadern i himmelen. Ett gott
barn nalkas sin fader icke blott med full tillit, utan
också med ödmjuk vördnad. Skulle då ett Guds barn,
som dock trots allt är en fattig syndare, komma inför
Gud, den helige och rättfärdige, på ett slarvigt och
vanvördigt sätt? Bort det! Redan gamla testamentet
manar: »Var icke obetänksam med din mun, och låt
icke ditt hjärta förhasta sig med att uttala något ord
inför Gud! Gud är ju i himmelen, och du är på jorden;
låt därför dina ord vara få!» Och Jesus själv sade,
såsom vi nyss hörde: »Jag prisar dig, Fader, himmelens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
