Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
UFSLWJER
XI.
Det religiösa problemet för de s. k.
»religions-löse» är således icke det om Guds väsen och vilja, utan
det, huruvida människans väsen och vilja skall kunna
hämta samma växtkraft ur hoppet att skapa Gud som
ur tron att vara skapad i hans beläte? Det andliga
näringsvärdet i den nya tron, detta är hvad den
lifs-troende måste begrunda.
Ty här som öfverallt är lifsstegringen det
mått, hvarmed ban mäter utvecklingen
för att finna om den innebär framåtgående eller
tillbakagång.
Skola själarna kunna hämta uppbyggelse — med
andra ord bygga upp sig — af hvad de veta sig
frambringa ur sitt eget djup allenast? Är den västerländska
ariern i detta fall annorlunda danad än sina fränder
i österlandet eller de gula, dessa, som alla kunna bära
den eviga rörelsens och oändlighetens tanke utan att,
svindlande, gripa det personliga gudsbegreppets stöd?
Dessa frågor kunna icke besvaras, så länge
västerlandet — under påståenden om evolutionismens
otillräcklighet — uppblandar denna med kristendomens
återstoder. Först när flera släktled blifvit fostrade utan
personlig gudstro, kan man erfara om lifstron
innebär nya religiösa lifsvärden för de många; om
västerlandet skall erhålla österlandets ringare behof af fasta
religiösa begrepp. Först då kan det visa sig, om
gudlöshetens religiösa tillstånd kan rymma allt det af
lifvets mångfald och lifvets motsatser och lifvets möjlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
