- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud I /
159

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUDSBEGREPPETS OMVANDLING

159

heter, som kristendomen i sin styrkas tid rymde. Ja,
icke endast detta, utan om det skall kunna skapa
nya djup i själen, ny stillhet för andakten, ny tröst
för tårarna, nya eggelser för viljan, nya sinnebilder
för inbillningen; om det skall äga makt till det
innerliggörande af personligheten, hvarigenom
kristendomens högsta gestalter blifvit uppenbarelser af
släktets mest strålande lifsstegring i vissa riktningar.
Det hjälper nämligen icke att påpeka, huru de flesta
kristna ständigt falla ur det upphöjda religiösa
själsläge, som för deras natur är som ett gående på två
fötter för ett fyrfota djur, när man dock kan
bevisa, att vissa människor såsom sin andra natur kunnat
bevara sin upphöjda ställning. Det hjälper heller
icke att framhålla, huru i alla tider sedelagen,
oberoende af religionen, verkat genom samhällsandans
makt. Ty man kan i otaliga fall bevisa, att de högsta
sedliga segrar dock vunnits genom religionen. För
den gudlöse måste således den enda afgörande
mätaren på hans nya tros värde vara: om den skall
visa sig som en glöd, ur hvilken starkare och finare
själsämnen kunna framställas än ur den eld, hvari
under årtusenden själarna renats. Det religiösa
tillståndet ter sig städse såsom kraftsamling och
enhetlighet i motsats till det icke religiösa, hvilket visar
sig som splittring och osäkerhet. Därför medför
omvändelsen till ett religiöst lifsförhållande alltid en högre
lyckokänsla. Men denna bevisar ej i och för sig att
själfva den religiösa ståndpunkten är hög. Ett
religiöst tillstånd måste, som hvarje annat genom
utvecklingen vunnet, kunna bevisa sig såsom ett högre genom
en fullkomligare anpassning till lefvandets villkor, ge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:40:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-1/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free