- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud I /
160

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

LIFSLINJER

nom en rikare kraftutveckling, genom ett säkrare
bestånd i kampen för tillvaron — här själens tillvaro.
Det är således möjligheten af detta högre tillstånd,
det åligger de nya människorna att bevisa, ej endast
sin högre lycka. Men de kunna tillsvidare endast vittna
öm hvad den nya glöden varit för hvars och ens egen
själ, ty sin samtids handlande ha de ännu ingen
möjlighet att bestämma. Den gudlöse erfar tvärtom, hvar gång
han söker hjälpa en annan själ, att hans makt ännu
knappt räcker ett steg utom hans eget väsen. Han
står ofta tröstetom inför lidandet, ordlös när det gäller
att väcka eller vägleda, så snart det gäller människor,
som ej bestämmas af hans egen lifssyn. Den alla
förnimmelsers förfining, som är särtecknet på en
lifstrons-bekännare^ ter sig tillsvidare som svaghet, där det
gäller starka ingrepp. Han kan ej ens förmå sig att
bruka ord som synd och skam annat än vid ytterliga
tillfällen, jämförliga med det då herdegossen med rop
och stenkastande håller kamraten — som störtat ned
på kanten af ett brådstup — vaken under natten,
tills morgonen kommer med hjälpen!

Vi kunna endast ge af vår tröst och vår styrka
åt dem, inom hvilka behof, besläktade med våra,
uppstått. Violinspelaren kan ha oändligt att ge en bedröfvad,
men har intet att ge en hungrig. Endast den, som
själf är fylld af enhetens och nödvändighetens tankar,
kan bäras af deras styrka. Eller med Emersons bild:
»det bräckligaste glasrör motstår hela hafvets tryck,
när det själf är fylldt med vatten». Därför måste
den gudlöse finna sig i, att han mången gång intet
har att ge de arbetande och betungade, de syndande
och sörjande, för hvilka den källa, där han hämtar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:40:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-1/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free