Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIFSTRON
’223
Weil nicht alle
Blüthenträume reiften ?
Den stämning, som födes när blomsterdrömmarna
vissna, är jordmånen för all intetviljande, dådlös,
verk-lighetsflyen.de romantik eller skepsis.
Prometheus-Goethedraget är, att människan finner sin tröst i att
äga jorden, sin eld och sitt städ, att kunna skapa
människor i sin bild.
Den lifstroende säger sig fri från Zeus med orden:
Ich clich ehren? Wofür?
Hast du die Schmerzen gelindert
Je des Beladenen?
Och så går han själf att göra det. Gör han det ej,
då har han ingen äkta lifstro. Och hvarje förkunnelse
är tyvärr utsatt för ett öde motsatt Sauls, som ju
gick ut, att söka åsnor men fann ett kungarike!
Goethe uppenbarade, i och med sitt eget väsens
fullhet, de båda vägar, släktet har att gå för att
fullkomnas : vetenskapens, som söker orsakerna till
lidandet och. konstnärens, som förebildar och väcker längtan
till den fullhet af lif, släktet som helhet en gång skall
uppnå. Mellan bådas värf ligger det enklare
handlandets område. Men detta blir ofruktbart, om det ej
utgår från vetande och ej lyftes af ett ideal för
månn i s k o f ull k o mni n ge n. Idealen mottaga de
enskilda af släktet och utforma dem själfva
fullkomligare. Sålunda varda evolutionens ideal förnyade och
framflyttade; ständigt eftersträfvade ehuru aldrig
uppnådda. Men själfva sträfvandet är lycka och lade ej
lifvet sin djupaste vishet i denna förening?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
