Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIFSTRON ’243
såsom en obelisk, en. spetsig flamma, medan Aristoteles
söker ämnen för en byggnad och bygger denna likt
en pyramid ...»
Därmed har Goethe angifvit sitt eget mål. Han
visste att, emedan pyramiden står på en bredare bas,
den äfven slutligen når högre än obelisken.
Dittills hade människorna ägt världsåskådningar
eller frälsningsplaner.
Goethe gaf dem en 1 i f s-åskådning: den att
lef-vandet själft är lifvets ändamål. Men lefva, det
betydde för honom att lefva ej med själen allena, ej
med sinnena allena utan med båda. Det finnes intet
bortom naturen. Tv naturen är allt, skal och kärna,
regnbåge och sol. En världssjäl, som skulle iklädt
sina eviga, idéer förgängliga gestalter, detta begrepp
var för Goethe ej världsförklaring utan världsförvirring.
Och hur kan denna tanke verka annorlunda? Ty
ännu aldrig gafs ett enda vägande skäl, hvarför Gud
ej behöll sina idéer hos sig själf, där de voro i
fullkomligheten, i stället för att sända dem in i
ofullkomligheten.
Hvad Goethe kallar genialitetens, hemlighet —
»att stilla låta föremålen påverka sig, iakttaga
verkningarna och ärligt återge dem» — detta var för
honom äfven tänkandets enda kungsväg. Det rikaste,
fullaste lefvandet blir det i olika former
kulturska-pande. Och allt skapande är religion, är människans
sätt att likna det evigt skapande All-varandet.
.Skapandet är lifsens väg, den väg, som gör oss till nya
människor, vare sig vårt stoff endast är vår egen själ
och vår egen trädgård eller odödliga verk uppstå ur
vårt skapande. Det är i denna mening, Goethe säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>