Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 I.IFS LINJER
Han inser att, ställdt endast på sig själf, blir
den enskildes lif ett lidande, vare sig han lefver i
sanningssökande eller i njutning. Förbunden med det
hela kan den enskilde däremot stegra sitt lif samman
med det helas; kan arbeta för allas rätt, allas lycka
genom att omvandla tillvarons vildmarker till
skördefält. Och när han sålunda sätter sig mål efter mål,
blir hvarje ögonblick skönt, emedan det i sig äger
evighet. Faust jublar mot nuet, när han känner att
spåret af hans lifsdag ej skall förgå; när han funnit
att lifvets mening är d e t lefvande, som sätter spår i
lifvet för alla tider.
Men denna på lifvet riktade sträfvan, denna glada
skaparmakt, denna allmänneliga kärlek till släktet är
endast halfdelen. Den andra delen är det evigt
kvinnliga, den på de enskilda riktade kärleken.
Mannens väsen är att, evigt sträfvande, uttrycka
sig fullast i sitt verkande. Kvinnans väsen är att,
fylld af känslans rikedom, uttrycka sig fullast i sitt
varande. Ljusströmmen af världsomskapande dåd,
Värmeströmmen af världsomskapande känslor blandas
och dana tillsammans en enda ring, som måhända
en gång skall länkas till en annan ring i den eviga
utvecklingens förlopp.
Men icke kärleken i och för sig utan den vårdande
och värmande kärleken; icke verkandet i och för sig
endast det fullkomningsdrömmande; en kärlek, som
söker själens höjder, ett skapande, som söker släktets
höjder — detta är det evigt kvinnligas och det evigt
manligas sträfvan. Deras förening i hvar enskild
människa och i mänskligheten är för Goethe själfförlös-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
