Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTER 265
många händer, innan det fått sin nuvarande form; att vi aldrig
skola erhålla Jesu utvecklingshistoria eller hans lif i dess
pragmatiska sammanhang; att hans ställning till Messiasbegreppet
liksom hans innersta själslif förbli olösliga problem, och dock
— känna vi Jesus nog för att i honom se vägen, sanningen
och lifvet 1 Kalthoff har svarat: att Bousset — som alla de
andra anpassningsteologerna — utger för religiös kunskap om
Jesus det, han själf vill finna i honom; att det lilla, som Bousset
anser sig veta om Kristus, ej är nog för att religiöst bestämma
någon och än mindre för att därpå grunda hela religionen;
att således den s. k. Jesusteologien är den sista formen af
kristendomens »Selbstzersetzung», denna teologi, som nu endast
har några torftiga historiska vittnesbörd och en mosaik af
sammanhangslösa »språk» och liknelser som sitt sista stöd: ord och
liknelser, som dels gått från mun till mun och sålunda förlorat
sin innersta mening, dels bevisligt äro tagna ur gamla
testamentet, apokryferna, ur äldsta delarna af Talmud, troligen äfven
ur folkets ordspråk och andra nu förlorade källor. Just Jesu
enkelhet gör honom allt mindre möjlig som förebild och
vägvisare för våra modärna, allt mer invecklade
lefnadsförhållanden. Jesu inverkan försvagas med nödvändighet, ju ovissare
vetskapen blir om honom, och ju större det andliga afståndet
blir mellan oss och honom. Hvar och en må det stå fritt att
restaurera Jesu öfvermålade bild efter sitt behof men ej att
utge den mecl myndighet såsom den
allmängiltiga sanningen; icke att påtrycka mänskligheten Jesu,
på vissheten om den snara domen hvilande, syn på familj, stat,
rätt, lifsomsorger, arbete, penningar och lidna oförrätter. Den,
som fördömer hela det moderna lifvet t. ex. Tolstoy, kan ha rätt
att kalla sig kristen; den som, likt Jesusteologerna, erkänner
det moderna lifvet, måste bortförklara alla de läror
och lifsregler, som äro det mest historiskt vissa
i Jesusbilden....
Under det jag läst korrektur på denna bok har jag fått
kännedom om E. v. Haartmanns nya skrift:
DasChristen-thum des neuen Testamen t s, där han visar att den
nya Jesusteologien är anti-evolutionistisk, emedan den ej
behandlar kristendomen som en del af en till allt djupare
idéinnehåll stigande utveckling, utan i stället låter den religiösa
evolutionen stanna vid Jesus. Den tolkar ej urkunderna
förutsättningslöst, utan medför sina begrepp ur den gamla
kyrkoläran, när den gör Jesus till det religiösa lifvets medelpunkt.
Därtill försämra och vanställa de moderna teologerna Jesu
lära och äro i grunden reaktionärer, emedan de ej
öfvervinna kyrkoläran genom ett högre nytt utan genom en
återgång till en 2000 år gammal lära. Kristusidén är
evig endast när den blir ett med idén om
människans gudamänsklighet; när man ej söker idealet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
