Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIFSLTNJER
skarorna nu fylka sig kring fanan: Tidsenlig
kristendom o c h måttlig gudstro.
Under alla meningsstrider visar det sig, att det är med
åsikter som med färger: motsatta sådana gå ofta bättre ihop
än olika nyanser af samma färg. Lutheranerna afskydde de
reformerta mer, än de afskydde katolikerna; det finns i vår tid
företeelser, som på samma sätt bekräfta nämnda erfarenhet.
Evolutionisterna hatas mest af dem, som nu försöka hvad
antiken försökte innan kristendomens genombrott: att från skilda
häll tillföra den gamla religionen ny styrka. Men framtiden
beredes aldrig genom sådana medlingsrörelser, hvad gagn de
än i nuet kunna göra en eller annan enskild. Framtiden
beredes genom dem, som tveklöst lämna det gamla för det
ännu opröfvade och ofärdiga nya, i hvilket de igenkänna sitt
eget väsens innersta längtan.
V.
1) Se Ka t hak a Upanishad (i Andrea Butenschöns
tolkning).
2) Die Bahn und der rechte Weg des Laotse,
der chinesischen Urschrift des Laotse in deutscher Sprache
nachgedacht von Alexander Ular. (Insel-Verlag, Leipzig.)
I öfrigt må som exempelsamling tjäna det rysk-japanska
kriget. Det torde ha öfverbevisat Europa om ihåligheten i den
kejserlige opinionsmakarens fras: »att endast goda kristna äro
goda soldater», liksom det torde bevisat, att den konfessionslösa
japanska skolan kan fostra till okonstladt offermod, gränslöst
dödsförakt, osviklig pliktlust genom uteslutande sedliga
bevekelsegrunder. Detta hindrar ej, att man alltjämt i Europa
förkunnar: att medborgaranda i samhället, mening i lifvet, mod
i döden endast vinnes genom en personlig guds- och
odödlighets-tro : att endast denna ger upphof åt en högre kulturtyp. En
jämförelse af tillståndet i den ryska staten och hären med det
i den japanska, liksom med sättet för krigföringen samt de
sjukas och fångnas behandling, belyser klart ohållbarheten af
denna indelningsgrund för »högre» och »lägre» kulturtyper!
Vore det ej upprörande, så vore det löjeväckande att höra
våra svenska teologer förkunna, att buddhismen ej »ger frid
med Gud» eller att enhetskänslan ej är nog för att leda till
människokärlek, eller att själffullkomningens tanke ej sätter
viljan i rörelse; att själffrälsningens lära är en religion utan
samvetstvingande makt; liksom att höra professor Kjellén
utbrista i hänförelse öfver Japan, emedan »det äger hvad vi i
Sverige sakna» — fosterlandskärlek, religion, pliktallvar! Ty
Japans fosterlandskärlek är stark just emedan den är
folkets religion. Och denna religion innebär just den gud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
