Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
LIFS LINJER
Af detta följer att man kan mäta omfånget af den själiska
sundheten på omfånget af lyckoförmågan: i den grad den
ena ökas, ökas den andra.
Emedan själfva lifsfenomenet — kraftutvecklingen —
skänker lycka genom stillade behof; emedan de krafter, för
hvilka lifvet är en form, framkalla en spänning, som verkar
olust, om den ej utlöses, så blir fortsatt kraftutveckling lifs- och
lyckovillkor i oupplöslig enhet. Men med ökad kraftutveckling
ökas koncentrationen, sammanhanget mellan våra behof. Och
därmed är en oafvislig nödvändighet gifven, att slutligen en
allsidig, samlad, målmedveten verksamhet af oss blir
förnummen såsom det rikare — eller högre — tillståndet.
Lyckokänslan samlar sig aldrig på en enda uppgift och
utmynnar aldrig i ett enda ögonblick. Ty alla själsegenskaper
äga sin särskilda lyckoförmåga. Lyckan kan därför vara
öfverallt och fattas öfverallt, beroende af tillgången på och arten af
den energi, vi förbruka genom att utlösa den. Lyckan är d e n
energiförbrukning, som står i rätt förhållande till vår
energitillgång. Man kan se detta på barnet, hvars hela
lif är arbete men ett arbete under oaflåtlig lust, ett arbete vi
därför kalla lek! Men barnets »arbete» är arbets-idealet, just
emedan här energitillgång — i regeln — står i riktigt förhållande
till energiutveckling. Grundfrågan för själens hygien blir
således huru dess energi frambringas och huru den utlöses. Ju
mer klarhet man vinner öfver energiförhållandena, dess säkrare
skola känslolagarna kunna uppdagas; dess säkrare skall äfven
en lyckolära — det vill säga en själens, af individuella
olikheter oberoende allmänna sundhetslära — danas, som skall
kunna meddela liknande allmängiltiga råd för själens
lefnadsordning, som man nu har för kroppens: föreskrifter
om det näringssätt, den luft, den gymnastik af
hvilka själens allmänna hälsa växeri Det är genom den
allmänna funktionsdugligheten, som äfven själens
hälsa säkrast bevaras, medan grubbel öfver vår andliga hälsa
skadar denna. (Se C. Lambek: Sjælelig
Bevægelses-1 æ r e och Tidskrift for Aandskultur.)
Här kunde äfven påpekas naturvetenskapliga
undersökningar om glädjens fysiologiska betydelse; om betydelsen af
de arbeten, som mångsidigt förbruka muskel- och själskraft, i
förhållande till dem, som tynga organismen genom sin
enformighet. Allt erfarenheter, som kommit Tärde att på ett
ypperligt sätt betona »glädjens sociala betydelse». Ruskin
framhöll äfven att de tåligt släparbetande — som alls ej bry sig om
nöjen — inbilla sig i ädelhet och samhällsvärde vara öfverlägsna
dem, som kunna njuta nöjen och han visade de förra deras
grundliga misstag. Öfverhufvud finnes ingen verklig
lefnadsvishet utan i förening med den värderingsgrund för lyckan,
som redan Bacon angaf, när han kallade känslans vällust större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>