Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lars Hiertas ätt, föräldrahem och ungdomsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTTID. 11
omkring tjugu inskrifningskamrater tagit juniorsexamen och hela
vestgöta nation blifvit inbjuden till sin inspektor, domprosten
Winbom, riktade denne, vid skålen för juniorerne, ensamt till sin
gamle väns son några personliga, berömmande ord; men detta
hade den verkan, att när de kringstående vände sig till honom
för att klinga, sprang han från alltsammans in i ett skänkrum,
der han bitterligen grät af blyghet och känsla af oförtjent utmär-
kelse framför så många äldre, hvilkas ovilja det kunde väcka.
Men han var en både gladlynt och afhållen kamrat. Under
de närmaste två åren efter studentexamen gjorde han i studierna
föga) framsteg, hvaröfver han sjelf sörjde; den fysiska utveck-
lingen räckte ej till för en lika raskt fortgående själsverksam-
het under universitetsstudierna som förut, ehuru samme infor-
mators handledning fortfor, och Lars Hierta »stod i knut» till sitt
17:e år När han då begynte växa, gick det bättre med stu-
dierna. Dertill verkade kanske ännu mer den allvarligare ställ-
ning i lifvet, hvari han någon tid förut blifvit försatt genom
faderns död. Under vistelse vid Sätra helsobrunn afled denne
den 29 juli 1816, efterlemnande ett kärt minne, men ringa arf
åt sina båda söner och sin då 18-åriga dotter.
Med understöd först af det leijelska, sedan af ett riddarhus-
stipendium kunde emellertid Lars Hierta fortsätta sina studier,
dem han egnade åt vinnande af den filosofiska lagern, en allmänt
erkänd underpant på humanistisk bildning och derför på flere
banor öppnande inträde och medförande fördelar. Nu hade han
ock växt ifrån informator och begynte mer än förr tänka på egen
hand.
Universitetets kansler var den snart sagdt afgudade kron-
prinsen Karl Johan, som dock åt den sextioårige excellensen
M. F. Brahe öfverlemnat att sköta kanslersgöromålen. Universi-
tetets lärare, samtliga aktningsvärda män, voro delvis stora origi-
nal, delvis föga framstående, men
många intresserade sig lifligt
för ungdomen. Den enda strid, som upprörde det akademiska
lugnet, var den vittra mellan gamla och nya skolan, men då
Lars Hiertas studier mera lågo åt naturhistoriska och lingvistiska
ämnen än åt vittra och filosofiska, erfor han af denna föga inver-
kan. Faderns gamle vän, Johan Afzelius, var fortfarande pro-
fessor i kemi, och åt detta ämne egnade Lars med förkärlek sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
