Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lars Hiertas första år i hufvudstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LARS HIERTAS FÖRSTA ÅR I STOCKHOLM. 15
2.
Lars Hiertas första år i hufvudstaden.
Hierta i Stockholm. —
Det politiska lifvet. —
Bergskollegiet och öfriga
verk. —
Riksdagen 1823. —
Nya intryck.
—
Riddarhuskansliet. —
Rosen-
schutz memorial. —
Conservationsbladet. —
Argus. —
Debatterande sällskapet.
—
Auroraförbundet. —
Hierta tilförordnad bergmästare i Vermaland och Da-
larna. —
Slut på tjenstemannabanan.
Hufvudstaden hade då som nu både arbete och nöje att er-
bjuda »en ung man i verken», men en skilnad mellan universitets-
staden och hufvudstaden, som då förefans, men icke nu, var, att
i den senare talades politik och lästes tidningar, något bland den
tidens upsalastudenter alldeles oerhördt. Det var nätt och jemt,
de visste tala om
Napoléons förvisning till S:t Helena och ryk-
tena om hans förmodade återkomst till Europa på mer eller min-
dre underbart sätt, men hur fäderneslandets inre angelägenheter
sköttes, derom hade de ingen egentlig föreställning, och om hvad
grundlagarna innehöllo hade knapt andra än juris studiosi någon
insigt, och ringa nog de. Sådan åtminstone var Lars Hiertas
erfarenhet. Desto starkare intryck gjorde på honom den nya
»politiska» verld, i hvilken han nu blef införd.
Äfven i Stockholm var det politiska lifvets återuppståndelse
vid denna tid af ganska färskt datum. 1809 och 1810 årens böljor
hade ganska snart åter lagt sig, 1810 och 1812 årens riksdagar
hade hållits utom hufvudstaden, som, oaktadt både konungens
residens och regeringens säte, åren 1813 och 1814 ingalunda var
styrelsens hjerta. Detta slog kraftfullt i kronprinsens högkvarter,
och när denne återkommit till den svenska hufvudstaden, var
jubel dess enda lifstecken. Detta förhållande ändrades ej vid
1815 års riksdag, då »riksakten» antogs och nästan endast finan-
siela frågor dessutom syselsatte sinnena, så väl vid denna som
följande riksdag. Karl Johan, van att som
kronprins herska utan
att i formfrågor möta egentliga hinder, kunde ännu mindre vänta
sig sådana, utöfver dem han sjelf ville iakttaga, sedan han be-
stigit de förenade rikenas tron, och hos embetsmän, högre och
lägre, spelade den öfveroTdnades vilja långt större rol än påbu-
dets öfverensstämmelse med laga form. I känslan af sina red-
bara afsigter mot Sverige styrde och stälde Karl Johan skäligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
