Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lars Hiertas första år i hufvudstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 LARS HIERTAS FÖRSTA ÅR I HUFVUDSTADEN.
W
PW
M
W
W
■
I
fritt, äfven med statsmedel, ofta läggande till af egen kassa, när
dessa tröto, sedan han dock åtminstone en
gång mellan egna
och statens medel uppdragit en annan gräns, än hvad Karl XIILs
regering förut tänkt sig, fastän denna, tacksam och svag, gaf vika
för den starkare viljan *). För ärendenas föredragning i konun-
gens statsråd gälde inga säkra regler. »Kammarexpeditionen»
gick ofta sjelfva justitieexpeditionen i förväg, och för alla öfver-
grepp på grundlagens innehåll eller form stälde sig vederbörande
ansvarshafvande gerna under den ansvarsfries vingars skugga. Så
voro de alla uppfostrade, och hvad ej vana och åsigt föranläto,
det gjorde svaghet. Gramle Johan Kristofer Toll tog sig redan 1811
friheten erinra hans excellens utrikes statsministern, att då en
konstitution finnes, bör den väl iakttagas. Men sådana erinringar
vankades icke alltid inom konseljen och ännu mera sällan från
underordnade embetsmän till högre uppsatte. Riksdagen sjelf
fann 1812 för godt att icke iakttaga grundlag, då sådant af den
i allt styrande kronprinsen äskades —
så tillkom »indragnings-
makten» —
och någon tidningspress kunde derigenom så mycket
mindre komma till utöfning af den offentliga granskningsrätt,
med hvilken 1809 års lagstiftare satt kronan på sitt verk.
Småningom hade emellertid några granskande röster inom
pressen ändock låtit sig förnimma. Auditör Scheutz i »Anmär-
karen» hade ofta tillåtit sig att aftrycka protokoll i rättegångs-
förhandlingar, till exempel rörande maktmissbruk af landshöfdingar
(dessa skulle till företrädaren eller dennes sterbhus erlägga ofta
ganska betydliga »ackordssummor», och regeringen var genom
respekterande af detta från frihetstiden ärfda oskick ganska
bunden i valet af sina »förtroendemän» i länsstyrelserna). •
1819
hade Scheutz fått veta, att landshöfdingen i sjelfva Stockholms
län gjort sig delaktig i ett fult däd, hvari med stryk aftvungen
bekännelse och olaga häktning spelade hufvudrolen. Aret förut
hade man fasat öfver en med prygel aftvungen bekännelse, som
*) 1813 den 7 september förordnade Karl XIII i sitt statsråd en komité för
att »till k. m:ts nådiga pröfning i underdånighet föreslå de åtgärder och för-
fattningar, som i afseende på ön Guadeloupes tagande i besittning böra vid-
tagas». Då var Guadeloupe således icke skänkt till kronprinsen, hvilken dock
påstod sin enskilda eganderätt till den sedan för ön erlagda lösesumman. —
Af
tvenne i kungl. biblioteket förvarade qvitton af 1815, utgifna till M. Rosen-
blad, synes vidare, att »barthélémyfonden» kunde förblandas med »kronprinsens
enskilda medel».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
